Vi är rätt många i Sverige som under vår skoltid fick lära oss om tallriksmodellen under hemkunskapslektionerna. En modell som delade upp tallriken i tre olika sektioner, en för grönsaker, en för kött och en för potatis eller pasta.

För en tid sen släpptes EAT-lancet-rapporten där det presenterades en uppdaterad version av tallriksmodellen där grundbudskapet var att vi ska minska proportionerna med kött och potatis och pasta samt äta mer grönsaker. 

– I Sverige och i Norden finns det lite andra rekommendationer än i EAT-lancet-rapporten. Det som skiljer sig mellan rekommendationerna är att man där föreslås äta mer baljväxter och nötter, och att köttet har en något mindre del på tallriken, säger Johan Karlsson, doktorand vid institutionen för energi och teknik på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

En av anledningarna till att nötter kommit att ifrågasättas i EAT-lancet-kosten har att göra med att nötter kräver relativt mycket odlingsmark och vatten. 

– Mandlar är exempelvis en väldigt vattenresurskrävande råvara att odla och många nötter är inte anpassade för det nordiska klimatet, säger Johan Karlsson. 

Om vi svenskar ska följa de nordiska rekommendationerna behöver vi äta ungefär 100 gram mer grönsaker i vår kost varje dag och samtidigt minska intaget av rött kött. I dag äter svensken cirka fyra till sju gånger mer än rekommendationen. Därför bör man byta ut mellan tre till sex portioner kött per vecka mot rätter med växtbaserade proteiner. Johan Karlsson menar att det inte är proteinet i sig som kommer att vara problemet om vi övergår till en mer vegetariskt kost utan snarare fettet. 

– Det beror också lite på vilken typ av baljväxt vi kommer att äta i framtiden, äter vi soja får vi i oss mycket av fettet vi behöver. Men om vi äter baljväxter från Sverige så som ärtor kan vi behöva tillföra fett i form av till exempel raps, som vi kan odla i södra delarna av Sverige, säger han.

Med förändringen av det vi har på tallriken finns det även mycket att vinna både klimat och resursmässigt men också en vinning för hälsan. 

Äter vi en mer anpassad kost och ett minskat intag av socker och rött kött kommer även färre personer bli överviktiga och i sin tur minskar också hjärt- och kärlsjukdomar och typ två diabetes.  

Enligt Karlsson finns även resurser att spara genom att effektivisera resurskedjor. Ett exempel är att istället för att ge sojaprotein till kor och bara plocka ut de fina bitarna av köttet, det som det bara finns efterfrågan i butik kan odlingsmark och växthussläpp sparas genom att äta den odlade sojan direkt.

– I det långa loppet kan mindres jordbruksmark användas för att matproduktionen. I dagsläget används ungefär 40 procent av åkermarken till foder för djur vilket inte är resursmässigt hållbart om vi förväntas att bli två miljarder fler till 2050, säger Johan Karlsson.

Även matsvinnet kan minska om mer av odlingsmarken används till växthållning istället för djurhållning. Då det i dagsläget sker ett produktionstapp i och med att det inte finns en efterfrågan från konsumenter på delar av det kött som produceras av kon. För att ta sig förbi den problematiken behöver till exempel konsumenterna efterfråga inälvsmat, blod eller tunga och inte bara söka sig till det som kommit att anses som det "fina" delarna av djuren.