Det slår aldrig fel. När det börjar vankas adventsfika och glöggmingel börjar också magsjukan florera. Den årliga vinterkräksjuksäsongen startar normalt i slutet av november för att sedan toppa under februari och mars. Årets kräksjukeperiod som drog i gång på allvar förra veckan, väntas dessutom bli tuffare än förra årets.
– Vi vet ju inte än hur säsongen blir men den brukar vara mild varannan säsong och öka i antalet fall varannan säsong och förra säsongen var mild, säger Lena Sundqvist, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på antalet diagnostiserade laboratoriefall, alltså bara de personer som uppsöker sjukvården och får sjukdomen konstaterad. En stillsam säsong rapporteras ungefär 4 500 fall, en tuffare period minst det dubbla. Eftersom de flesta inte kontaktar sjukvården kan man multiplicera siffrorna flera gånger om för att få fram hur många som egentligen drabbas.
– Det gäller att hålla sig hemma när man är sjuk och gärna några dygn efteråt också. Man kan smitta utan att ha symtom, säger Lena Sundqvist.
Vinterkräksjukan, eller calici- eller norovirus, smittar som bekant direkt mellan människa till människa. Men viruset är sannolikt också den vanligaste orsaken till matförgiftning i Sverige.
– Maten fungerar som bärare av smittan, säger Åsa Rosengren, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.
Om den som lagar maten bär på viruset kan det få ödesdigra konsekvenser för matgästerna. Men det kan även vara matgästerna som för smitta vidare när de tar av rätterna vid buffén eller julbordet.
En annan källa till smitta i maten är stafylokocker. Det är vanliga bakterier som många bär på huden eller i näsan utan att få några besvär. Men stafylokocker som finns på själva kocken eller på någon annan person som hanterar maten, kan hamna i måltiden och bilda gifter som kan orsaka matförgiftning.
– Om man till exempel har ett infekterat sår på handen finns risk för stafylokocker och då är det lämpligt med skyddshandskar när man lagar mat, säger Åsa Rosengren.
Misstänkta matförgiftningar ska anmälas till kommunen för eventuell vidare utredning. Enligt Livsmedelsverket går det i de flesta fall aldrig att säkert säga vad smittan kommer i från och mörkertalet är stort eftersom många matförgiftningar aldrig anmäls.
– Enligt en tidigare undersökning kan det faktiska antalet fall vara upp till 67 gånger så många än vad som rapporteras, säger Åsa Rosengren.
Trots att man som restauranggäst inte har en aning om vad som händer i köksregionen och hur länge maten på buffén legat framme finns det enligt Livsmedelsverket ingen anledning att skippa julbordsfrossandet. Det finns nämligen knep för att undvika den ovälkomna efterrätten i form av förgiftning.
– Naturligtvis ska man ju titta efter så att det ser fräscht ut. Sedan ska man ha koll på att den varma maten verkligen ångar och är varm och att den kalla maten verkligen är kall. Ljummet är sällan bra, då växer mikroorganismer. Man kan också alltid fråga personalen, säger Åsa Rosengren.