Så avslöjade vi kommunernas mörkläggning av smittan

Tidningens försök att få reda på hur många som smittats av coronaviruset inom kommunernas äldreomsorg ledde till avslöjanden om en mörkläggning. Kommunerna, regionen och andra myndigheter undanhöll information om smittspridningen.

Hur många inom kommunernas omsorg hade drabbatas av covid-19? Det var vad tidningen villa ha reda på i våras - men kommunerna vägrade att dela med sig av uppgifterna.

Hur många inom kommunernas omsorg hade drabbatas av covid-19? Det var vad tidningen villa ha reda på i våras - men kommunerna vägrade att dela med sig av uppgifterna.

Foto: Kallestad, Gorm

Sörmland2020-09-05 12:01

I april började Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter granska hur omfattande spridningen av covid-19 var inom länets äldreomsorg. Det visade sig vara svårt. Kommunerna sade nej till tidningarnas begäran om att få ta del av statistik över smittade.

Tidningens reportrar fick först muntligen veta att uppgifterna omfattades av sekretess. I sina skriftliga avslag skrev kommunerna att det inte fanns några sammanställda uppgifter om smittspridningen, att de helt enkelt inte visste hur många som var smittade. Avslagsbesluten var också mycket lika i sin formulering. 

Det visade sig att kommunerna samordnat sig om hur de skulle svara. Efter att de fått tidningarnas begäran, drar en mejlväxling igång mellan länets kommunchefer, regionens kommunikationsdirektör och andra tjänstemän. På ett möte mellan kommunernas och region Sörmlands kommunikationschefer den 9 april spikades den gemensamma strategin. Bland annat var man överens om att vänta med att överhuvudtaget svara på tidningarnas begäran, man skulle "skjuta det framför oss", som regionens kommunikationsdirektör Maria E Karlsson formulerade det. Trots att lagen föreskriver att det ska ske skyndsamt.

Tidningarnas granskning visade att kommunerna undanhöll informationen, medvetet. Kommunerna hade, tvärtemot vad man hävdade, koll på smittspridningen, vilket nationella rutiner för rapportering också föreskrev. Dessutom skulle kommunerna rutinmässigt rapportera in uppgifter om antalet smittade till Socialstyrelsen varje vecka. Det hade flera kommuner också gjort, när tidningarna begärde ut uppgifterna. Men andra avvaktade. De var rädda för att uppgifterna om antalet smittade då skulle nå media, och avstod därför från att skicka in uppgifterna.

Granskningen visade också att Socialstyrelsen hjälpte kommunerna i mörkläggningen. I mejl som tidningarna tagit del av, framkom det att Socialstyrelsen gick kommunerna till mötes och belade uppgifterna om smitta som kommunerna rapportera in med sekretess. Dessutom togs den del där kommunerna skulle rapportera in antalet smittade bort från Socialstyrelsens rapporteringverktyg under en tid.

På ett liknande sätt gjordes en enkät från Folkhälsomyndigheten om  – efter krav från kommuner i Sörmland – så att det inte längre skulle gå att se hur enskilda äldreboenden svarade på myndighetens frågor. Att syftet med att ändra i enkäten var att hindra att uppgifterna skulle nå media framkom i ett protokoll från ett möte mellan företrädare för kommunerna och regionen. "Det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen", stod det att läsa där. Tidningen kunde även avslöja att denna formulering som efter han strukits ur protokollet.

Kommunernas och regionens hantering av coronauppgifterna fick hård kritik från flera håll. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, konstaterade bland annat att uppgifterna om smittans omfattning inte omfattas av sekretess. Justitieombudsmannen, JO, har inlett en granskning av kommunerna efter att deras agerande anmälts av Eva Burman, chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren, Katrineholms-Kuriren och Södermanlands Nyheter.

Efter tidningens granskning började kommunerna i Sörmland att redovisa antalet smittade inom sina verksamheter. Däremot var det fortsatt locket på vad gällde på vilka äldreboenden smittan fanns.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!