Miljömässiga val har kristdemokraten Pia Steensland i Strängnäs gjort i fråga om båda sina bilar. Hon var tidigt ute med att köpa hybridbil 2008.
– Vi hade med oss den hem från USA efter att ha bott där i sex år. Det var ekonomiskt fördelaktigt att köpa bilen där och ta med den hem, säger hon.
I ett land som inte har lika välutbyggd kollektivtrafik som Sverige, var fler inne på att köpa en hybridbil redan då. Nu har hybridbilar blivit vanligare här och lättare att köpa, bland annat via begagnatmarknaden.
– Det går inte att komma ifrån att de är dyrare. Alla har inte de ekonomiska förutsättningarna att göra det, säger Pia Steensland.
Från politiskt håll vill hon se satsningar på forskning, klimatsmart teknik och investeringar i fler laddstolpar.
– Premiera istället för att straffa. Man måste ha egen bil på landsbygden när man inte har god tillgång till kollektivtrafik, annars kan man inte bo där, säger Pia Steensland.
Värst är Lotta Finstorps (M) två bilar, som båda släpper ut 154 gram koldioxid per kilometer. Partiledaren Ulf Kristersson (M) har en bil som är något mer av en miljöbov, med 162 g/km, men väger upp detta med att även äga en elhybrid.
Lotta Finstorp har inte själv varit medveten om hur mycket koldioxid hennes bilar släpper ut. Däremot kör hon inte bil så ofta.
– Jag har faktiskt inte kört till riksdagen sedan 2010, säger Lotta Finstorp som bor i Harpsund.
Familjen har ett boende i Jämtland och där behövs fyrhjulsdrift. 60 mil enkel väg kräver också viss planering.
– Med en Tesla skulle vi behöva stanna på rätt ställen för att tanka el, säger Lotta Finstorp.
Hade hon bott i Stockholm hade hon valt bort att äga bil. Helst åker hon kollektivt.
– Om det gick att göra det hemifrån och till tåget skulle jag göra det också. Men det vore orimligt med kollektivtrafik för kanske tre personer som åker varje morgon från Harpsund, säger Lotta Finstorp.
Att köra klimatsmart är en kostnadsfråga, menar hon.
– Det är väldigt olika om du bor i Granhed eller mitt i Stockholm. Jag tror att de flesta vill hjälpa till och bidra till ett hållbart samhälle. De flesta skulle vilja köra en elbil. Men du måste köpa en ny bil för att tillgodogöra dig de förmåner som finns, de med lägre inkomster kommer inte åt dem. Klimatutanförskap måste man verkligen akta sig för. Att den som har råd kan slå sig för bröstet, säger hon.
Lotta Finstorp skulle vilja se mer acceptans för att det kan ta några decennier innan en klimatsmart omställning är klar.
– Man vill att det ska förändras här och nu. Vi får se tiden an. Alla ska hänga med, säger hon.
Tre av riksdagsledamöterna har enbart fordon som är skrivna på deras respektive. Räknar man in dem, går bland andra socialdemokraten Caroline Helmersson Olsson i Vingåker om Lotta Finstorp i koldioxidutsläpp.
Hon reser också helst kollektivt.
– Jag har inte ägt en bil sedan jag fick körkort. Ärligt talat gillar jag inte att köra bil, särskilt inte på vintern, säger Caroline Helmersson Olsson.
När kör du bil?– Till möten i Eskilstuna, då stämmer det inte med tåget till Vingåker. Jag åker och handlar.
Bilkörning är samtidigt svårt att komma ifrån, menar hon, inte minst för de som bor utanför Vingåker och är beroende av att ta sig till jobb eller utbildning.
– Vanligt folk måste få sina liv att gå ihop. De måste i alla fall ta bilen till tåget. Bilar kommer vi aldrig ifrån. Hela Sverige måste leva och vi har en del landsbygd, säger Caroline Helmersson Olsson.
Hon tycker att det är viktigt att man jobbar med själva bränslena, till exempel genom att satsa på forskning.
– Det är förstås viktigt att var och en gör det man kan. Men det är en samhällsfråga, vi måste göra det tillsammans helt enkelt. Jag gillar inte om folk ska få dåligt samvete, säger hon.
Går omställningen tillräckligt snabbt?– Ska man lyssna på barn och unga som skolstrejkar är de nog rätt frustrerade på oss politiker. Men det ska vara hållbart för människor också.
Lena Nerhagen, forskare inom miljöekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, lyfter fram downsizing som en möjlighet att köra mer klimatsmart. För att utveckla bränslen görs redan mycket med politiska styrmedel.
– Alla bilar har blivit tyngre och drar därför mer energi. Det man kan göra själv är att se över vilken storlek på bil man egentligen har behov av i vardagen. När man behöver en större bil kan man faktiskt hyra, säger hon.
Kväveoxidutsläpp från dieselbilar har överskridit gränsvärdena i Sverige. Men gränsvärdena är högre än de som gäller inom EU, menar Lena Nerhagen, samtidigt som dieselbilar är miljösnåla på andra sätt.
– Det skapar omsättning på bilmarknaden utan grund, säger hon.
Sett till luftkvaliteten är halterna av skadliga ämnen generellt sett låga i Sverige.
– Det är definitivt inte ett problem i Katrineholm, säger Lena Nerhagen.
Hon delar bilden av att bilar måste finnas kvar.
– Vill vi ha kvar glesbefolkade delar så måste vi tillåta oss att färdas med bil. Kollektivtrafik kommer inte funka överallt. Jag bor på landet utanför Falun. Där åker bussar förbi på grund av nationella miljömål, men det är inte många som sitter på dem.