Jannika Lindvall, lektor i didaktik vid Mälardalens högskola ser att det finns mycket potential i lärarhandledningar och att samhällsdebatten mest fokuserat på elevböcker.
– Bra läromedel generellt stöttar eleverna men framförallt lärarna, säger Jannika Lindvall, lektor i didaktik vid Mälardalens högskola.
Hon ingår i ett forskningsteam där syftet är att utveckla klassrumsundervisning och att bidra till förståelse för vad som styr och stödjer matematiklärares arbete. Stort fokus i samhällsdebatten ligger på elevböckerna, enligt Lindvall.
– Vad är en bra uppgift för eleverna? Det är inte alls lika mycket fokus på lärarna, säger hon.
Hon ser att lärarhandledningar kan förbättras och den stöttning lärarna kan få genom läromedelsmaterialet. Missuppfattningar som eleverna kan förväntas ha om olika matematiska begrepp eller lösningar av mattetal – som bråk eller uppställningar i division som exempel – kan behandlas i lärarhandledningen så att de kan förebyggas.
– Hur kan jag som lärare möta missuppfattningarna? Vilka frågor kan jag ställa till eleverna? Hur kan jag lägga upp undervisningen för att underlätta elevernas lärande?
Om matematikundervisning ska sträva efter att elever ska kunna diskutera matematik, lära sig problemlösning och att använda sina kunskaper behövs mer än en räknebok för eleverna. Läromedlen ska stödja läraren i hur den organiserar sin undervisning, istället för att fokusera på hur läraren ska hjälp eleverna att lösa uppgifter i en bok.
Om matematikundervisningen ska bygga på förståelse och diskussion krävs mer än elever som räknar enskilt i böcker. Det betyder inte att läraren ska undervisa läromedelslöst, elevböcker kan ge färdighetsträning och lärarhandledningar fokusera på lärararens agerande.
– I alla yrken använder vi olika typ av verktyg och läromedel är ett bra verktyg för en lärare.
Handledning kan stödja ämneskunskaperna men även aktuell forskning kan ingå i material. Vad forskningen kommit fram till om elevers svårigheter med bråkräkning och hur de svårigheterna kan överbryggas skulle kunna finnas med i lärarhandledningen, som ett exempel. Förslag på uppgifter kan läraren sedan anpassa till klassrummet.
Många andra ämnen, som slöjd, inbegriper redan mycket matematik. Varför flyttar inte matematikundervisningen in där istället?
– Dels så ligger fokus i slöjdundervisningen inte på att lyfta matematiken specifikt, men allt går dessutom inte att göra realistiska problem av.
Det finns studier som pekar på att lyfta vardagen i matematik kan öka förvirringen. Det kan bli för konstlat i sammanhanget. Det betyder inte att det är en dum idé att använda sig av vardagen utan det handlar om hur läraren gör det, enligt Jannika Lindvall.
– Lyfter läraren vardagen för att underlätta inlärningen eller bara för att det ska bli roligt?
Hon tar som exempel en beräkning med solrosor, som är vardagliga och kanske aningens roligare att titta på än den räta linjens ekvation. Eleverna skulle räkna på solrosor som växer i konstant hastighet.
– Redan där kan förvirring uppstå eftersom solrosor växer inte i konstant hastighet, det beror på solljus och annat. Det kanske eleverna vet.
Vilket skulle kunna göra att sammanhanget blir onödigt svårt bara för att solrosor eventuellt är roligare att titta på.
Synen på läromedel har skiftat över åren, från att stort fokus legat på elevboken till att det blivit "fult" att använda den. Det tror Jannika Lindvall beror på att lärarhandlednings potential har underskattats.