Magnus Werner är Region Sörmlands brukarsamordnare för psykisk ohälsa och han föreläser ideellt om suicid. Han har flera tips till hur man ska prata med någon som mår dåligt. "Allt går egentligen ut på att lyssna och vara objektiv".
Om du går in i en större livsmedelsaffär under rusningstid så kommer du sannolikt gå förbi någon som bär på självmordstankar. Så vanligt är det, menar Magnus Werner.
– 25 procent av oss kommer ha en djup depression i våra liv, och 300 000 personer varje år har tankar på att de inte vill leva längre. Det är helt normalt.
Magnus Werner jobbar med regionen och Sörmlandskommunerna i samverkan för ökad psykisk hälsa och föreläser ideellt om självmord. Han vet vad han pratar om. Han är bipolär och har flera gånger försökt ta sitt liv, senast för 40 år sedan.
– Jag har inte försökt ta mitt liv efter det, men jag lever med ständiga självmordstankar. De finns alltid här, men jag har lärt mig att det inte är farligt.
Det kan vara svårt att upptäcka om någon mår dåligt. Ett annorlunda beteende är en varningssignal, att personen drar sig undan eller har mörka ringar under ögonen av sömnbrist. En annan sak att vara uppmärksam på är när det sker en stor förändring. Skilsmässa eller dödsfall är exempel på trauman som kan leda till psykisk ohälsa, men även positiva förändringar kan innebära risker.
– Det kan vara att du blir befordrad. Det kan leda till ökad stress, utmattning och depression. Pensioneringen är också drivande för psykisk ohälsa, där ser vi en ökning bland äldre män.
Magnus Werner ser en normalisering av psykisk ohälsa och självmordstankar som en förutsättning för att fler ska våga prata om det.
Varje år har 300 000 personer tankar på att ta livet av sig och det finns mycket vi som medmänniskor kan göra för att stötta säger Magnus Werner. "Tittar vi på de som har självmordstankar och de som tar livet av sig så är det en promille. Och 90 procent av de som har försökt ta livet av sig dör sedan av andra orsaker. Man kommer vidare i livet, det är en tillfällig svårighet".
– Varje år sker 15 000 självmordsförsök, av dessa går hälften från ofarliga självmordstankar till försök inom loppet av tio minuter. Det är jättesvårt för en psykiatriker vid ett utskrivningssamtal att bedöma om personen kommer att ta livet av sig i morgon, eller om utskrivning är säker.
– Vården har små möjligheter att förhindra självmord. Majoriteten av de som försöker ta sitt liv har inte en diagnos och finns inte som patienter i psykiatrin. Därför måste vi utbilda i suicidprevention på befolkningsnivå, vi som medmänniskor måste ha kunskapen.
Den kunskapen handlar till stor del om att prata med den som mår dåligt. Magnus Werner har en rad tips på hur.
Våga fråga
Om den man misstänker mår dåligt börjar gråta när man frågar hur det är kan man utan rätt kunskaper tro att man har framkallat sorg, att det är negativt. Men i själva verket gör du personen en tjänst. Du ger personen en möjlighet att uttrycka sin sorg, det är jätteviktigt. Samtal har en läkande effekt.
Ställ öppna frågor
Det är viktigt för att kunna kartlägga individen. Hur har personen det med vänner och familj? Hur stor är den psykiska ohälsan, räcker det med medmänskliga empatiska samtal som jag eller folk omkring kan bidra med eller behöver vi coacha till vården?
Undvik värderingar
Var objektiv. Många har inte vågat prata om det här, de går omkring och tror att de är unika och vet inte hur vanligt det är.
Undvik dig själv
Prata inte om dig själv, bara lyssna. Börjar du prata om dig själv så tappar du fokus på den som mår dåligt. I ett senare skede kan man berätta att man har liknande erfarenheter och visa att det finns hopp. Men i samtalssituationen ska du ha fokus på personen.
Lyssna och upprepa
Vet man inte vad man ska säga, var tyst. Du ska inte prata, det är den som mår dåligt som ska prata. Du ska lyssna och visa att du hör genom att upprepa det personen har sagt.
Leta inte lösningar
Vi tror ofta att vi ska lösa människors problem. Men vi ska bara lyssna och ta del av situationen, inte föreslå en lösning. Lyssna efter vad det finns för motivation och hur du kan stötta personen till att hitta egna lösningar.
Släpp inte taget
Vi klarar av den här typen av samtal olika. Om du känner att du inte kan så behöver du inte, men du får inte släppa den här personen. Bolla det vidare till någon som kan. Bygg ett nätverk.
Ta initiativet
Vänta inte på att den som mår dåligt tar kontakt för att prata eller träffas. Ta initiativ och aktivera personen. Hitta det som personen tycker är roligt och motiverade.
Magnus Werner ser den här typen av samtalsmetod som användbar i alla situationer i livet.
– Det handlar om att vara empatisk och intresserad. Får du till ett bra samtalsklimat kan du upptäcka psykisk ohälsa utan att det var utgångspunkten från början. Man kan med väldigt små medel öppna människors hjärtan.