Sabrin Granath är suicidpreventiva samordnare på Region Sörmland sedan i mars 2020.
Dödstalen beträffande självmord i Sverige har legat på ungefär samma nivå i 20 år. Omkring 1 600 dör årligen i suicid, vilket i snitt är fyra personer om dagen.
Nu finns det dock stort hopp om att trenden ska kunna vändas. Under 2020 förstärkte regeringen suicidpreventiva arbetet kraftigt då en miljardsatsning lanserades. Som en följd togs ett nytt helhetsgrepp med ett systematiserat arbetet och en långsiktig plan på regional nivå. En ny strategi antogs av regionfullmäktige i Sörmland i april förra året samtidigt som samverkan med länets kommuner intensifierades.
– Strategin har en bred ansats vilket innebär att man ska rikta sig mot hela regionen och inte bara hälso- och sjukvården eller ännu mindre bara mot psykiatrin som man ofta tenderar att göra, säger Sabrin Granath som är regionens suicidpreventiva samordnare sedan i mars 2020.
Från att ofta ha varit något man jobbat med på projektbasis utöver den ordinarie verksamheten ska nu det förebyggande arbetet mot självmord vara en naturlig del i regionens alla delar.
– Alla verksamheter har fått i uppdrag att jobba med den här frågan. Ta fram lokala handlingsplaner eller revidera de som finns. Det har stor betydelse att vi har ett politiskt beslut och en handlingsplan i ryggen så att vi kan ta oss in i olika verksamheter och verkligen prata om frågan, säger Sabrin Granath.
De senaste åren har i snitt 46 Sörmlänningar tagit sitt liv. Nu hoppas man på att en ny strategi och större samverkan över kommungränserna ska vända trenden.
Hur arbetet ser ut i länets olika kommuner varierar. Trosa och Vingåker hade redan tagit fram övergripande handlingsplaner, i övriga kommuner har arbetet kommit olika långt.
– Samverkan är jätteviktigt, både mellan region och kommun men även mellan de olika kommunerna. Dra erfarenheter av varandra, att vi i det länsöverskridande nätverket får goda exempel och erfarenheter så att man inte ständigt måste uppfinna hjulet på nytt, säger Marie Wallin som är utvecklingsledare på FoU i Sörmland, Forskning och utveckling i Sörmland, och som ägnar 50 procent av sin tjänst åt att samordna kommunerna i deras suicidpreventiva arbete.
Alla kommuner har fått en uttalad samordnare och målet är att alla, innan årets slut, ska arbeta med suicidprevention i sina ledningssystem genom till exempel handlingsplaner, rutiner, aktiviteter och kunskapshöjande insatser.
Marie Wallin är utvecklingsledare på FoU i Sörmland. Hälften av hennes arbetstid är vigd åt att samordna de Sörmländska kommunerna i deras suicidpreventiva arbete.
– Det här är en angelägen fråga i och med att vi ser att psykisk ohälsa ökar och då blir risken för suicid större. Vi försöker jobba på snabbt med beslut kring mer konkreta arbeten, säger Titti Kendall som är verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjänst och vård på Region Sörmland.
Det finns olika nivåer när det gäller suicidprevention. I toppen av pyramiden finns en liten grupp högriskpersoner som ofta redan finns inom psykiatrin och som kan ha försökt ta sina liv eller uttryckt självmordstankar. Där gäller det att se till att personerna får rätt hjälp i tid.
Där under finns personer som tillhör särskilt utsatta grupper. Det handlar bland annat om anhöriga till personer som har begått suicid, de löper två till tre gånger så hög risk att själva begå självmord jämfört med andra grupper. Även personer med ensamhetsproblematik och hbtq-personer är enligt forskning i riskzonen. Det är grupper som man behöver jobba mer riktat mot.
Risken för suicid finns i hela samhället. Det gäller därför att rikta resurser brett, både mot de som finns inom sjukvården, riskgrupper och hela den övriga befolkningen.
Den sista gruppen är resterande del av befolkningen. Personer som kan må dåligt, men som inte har fångats upp någonstans. I det fallet handlar det mycket om att sprida kunskap.
– Kunskapen har varit så begränsad generellt, inte bara inom regionen och kommunerna, utan i hela samhället. Där jobbar vi nu och vill ha medias hjälp att medvetengöra och öka kunskapen kring vilka det är som kan hamna i ett läge där suicid kan ses som en utväg, säger Sabrin Granath.
Precis som när det gäller arbetet mot att förebygga dödsfall i trafiken har regeringen antagit en nollvision mot suicid. Ett högt satt mål sett till de senaste 20 åren och det faktum att det är sju gånger fler dödsfall i suicid jämfört med antalet dödsfall i trafikolyckor.
Det finns flera sätt att motverka självmord på olika plan.
– Det är inget arbete som görs över en natt. Men min förhoppning är att med de konkreta förslag och åtgärder och det kunskapsunderlag som finns inom ämnet ska vi kunna göra det, säger Sabrin Grantah.
– Regionens arbete är brett och strategin sträcker sig över en lång period eftersom det är något vi måste jobba med mer systematiskt över lång tid. Det är ingen quick fix, fortsätter hon.