Från fackligt håll lyfter man gärna fram rådet till alla ungdomar som ska ut på sitt första jobb att ställa frågor så länge man har några. Och viktigt är att kolla om det finns kollektivavtal.
– Och glöm inte att fråga om arbetsgivaren är försäkrad mot arbetsskador, säger Josefin Johansson. Även på de tryggaste arbetsplatser kan man snubbla på en mattkant, falla och göra sig illa.
Annars är ett av de främsta råden som Josefin Johansson, som jobbar just med inriktning på de yngre arbetstagarna på LO, vill lyfta fram att helt enkelt våga tacka nej till ett jobberbjudande:
– Om du hör varningsklockor börja ringa så lyssna noga. Får du ett jobberbjudande som bara låter för bra för att vara sant, så kan du vara förvissad om att det inte är sant.
Jobberbjudande som kommer i sällskap med meningar som rymmer “provjobba lite gratis så får vi se sedan”, ska man också förhålla sig kritisk till:
– Det finns något som heter provanställning, det gör det, nickar Josefin Johansson. Men att provjobba gratis, nej.
– Det här vill jag varna för ordentligt, det finns arbetsgivare som sätter det här i system, och de borde förstås ha klara problem att alls hitta arbetskraft.
Göran Johansson, som är ordförande i LO-kommittén Eskilstuna och Strängnäs, håller med:
– Ha gärna villkoren för en anställning fastställt på ett papper, och satsa helst på företag med kollektivavtal, lyder hans råd.
Många gånger möter fackligt engagerade en föreställning hos unga människor att det första jobbet ska vara lite struligt, och att man måste vara beredd på att det där med utbetalning av löner dröjer eller helt uteblir. Att man måste vara beredd att offra lite grand för att få erfarenheterna.
– Så är det naturligtvis inte alls, slår Josefin fast med eftertryck. Visserligen finns det inga lagstadgade minimilöner och visserligen ser det lite olika ut bland arbetsgivarna, men alla ska veta att det finns väldigt många seriösa arbetsgivare på marknaden, man måste inte fortsätta att hänga med en som inte är det.
Visserligen har arbetslösheten bland unga varit ganska stor i flera år, men en liten ljusning syns nu för de yngre arbetstagarna och det är positivt för just dem.
Hur är då viljan bland de unga att själva engagera sig fackligt, eller att åtminstone gå med som medlemmar?
– Åh, det är en svår fråga, jag tror att den generella synen på facket bland de unga är att det är bra att vi finns, och att det vi kämpar för är värt all respekt, men viljan att gå med själv är inte så stor vid första sommarjobbet.
Göran Johansson håller med men lägger till:
– I mångt är det vi själva i fackföreningarna som måste visa oss relevanta.
Men kan man få facklig hjälp utan att vara medlem?
– Här finns ett par gråzoner, vi har en fackets hjälptelefon som vi bemannar från och med den här veckan, och vi är beredda på att besvara ungdomarnas frågor under vanlig kontorstid.
Daniel Weglin är ombudsman på Handelsanställda och understryker också han vikten av att få på pränt ett anställningsavtal, och han menar att många löper stor risk att bli utnyttjade.
– Vi talar om ungdomar som är födda 1999 och 2000 som nu ska ut på arbetsmarknaden och det är klart att det finns risk för att det blir fel.
Ett av de vanligaste felen är att ungdomar får jobba mer än vad de ska göra.
– Här är arbetsmiljöföreskrifterna, eller AFS:n, väldigt tydlig. 16- och 17-åringar ska ha mer rast och vila än andra, och när det gäller just handels så ska inte 16-åringar handskas med pengar.
Men även om reglerna är aldrig så tydliga så sker det misstag. Om det sker medvetet eller omedvetet är oklart, men det sker.
– Min erfarenhet är att det går upp och det går ned när det gäller utnyttjande av arbetskraft. Jag vet inte om det är värre eller bättre just nu.