Enligt den nya brottsrubriceringen, som träder i kraft vid årsskiftet, blir det straffbart att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om det förhindrar utryckning eller brottsbekämpande verksamhet.
Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet blir fängelse i högst fyra år. För grovt sabotage blir straffet lägst två år och högst arton år eller livstids fängelse.
Johan Levin, lokalpolisområdeschef vid polisen i Nyköping, ställer sig försiktigt positiv till lagförändringen.
Han påpekar att det tidigare har varit straffbart att till exempel kasta sten mot poliser eller på annat sätt utsätta blåljuspersonal för våld, vid till exempel en stenkastning skulle en förövare kunna dömas för misshandel och/eller våld mot tjänsteman. Han anser att den nya brottsrubriceringen betonar brott mot viktiga samhällsfunktioner så som brandmän, ambulans som är ute för att rädda liv. Den rubriceringen innebär även högre straffsatser än om en person skulle bli dömd för misshandel eller hot mot tjänsteman.
– När polisen utsattes för stenkastning i Brandkärr i höstas kunde vi identifiera ett antal personer i åldern 15-16. Ofta är det också yngre personer som genomför den här typen av brott för att imponera på äldre, säger Johan Levin.
Han hoppas att den nya lagen ska verka avskräckande i och med att även yngre personer kan få ett märkbart straff.
Däremot ställer han sig frågande till hur lagen kommer att tillämpas och om någon kommer att kunna lagföras i och med den nya rubriceringen.
– Det vet vi egentligen inte förrän ett par personer har prövats efter den nya lagstiftningen, säger han.
När det kommer till sabotage mot blåljusverksamhet är det oftast polisen som utsätts för olika typer av sabotage. Men då polis, räddningstjänst och ambulans ofta samverkar vid större insatser påverkas hela blåljuskedjan indirekt om en av enheterna drabbas.
– Vi är väldigt beroende av att personer på plats visar oss fram. Det sparar mycket tid och om så inte var fallet skulle det blir betydligt mer problematiskt, säger Patrik Kullman, räddningschef vid Sörmlandskustens Räddningstjänst.
Det som gör det så viktigt att räddningstjänsten snabbt är på plats är att tiden ofta är av väldigt stor vikt. Vid en brand är de första 20 minuterna avgörande för släckningsarbetet och så är det även vid allvarligare personskador. Där handlar det om att kunna påbörja insatser på sjukhus inom den första timmen efter olyckan för att minska komplikationerna för den skadade.
Men enligt räddningschefen så har de inte varit med om några situationer under de senaste åren där personal känt sig hotade. I Eskilstuna behöver också Lars Lagebo, räddningschef vid Räddsam Mälardalen, dra sig till minnes senast det var en situation där räddningtjänsten känt sig hotad.
– Vi hade en incident för två och ett halvt år sen då ett gäng ungdomar kastade grus. Däremot är det oklart om den auktionen var riktad mot oss eller om de var mot de journalister som befann sig i närheten av räddningstjänstens fordon, säger han.
Men de båda räddningscheferna är positivt inställda till den nya brottsrubriceringen.
– Det är klart att det är bra att det införs. Vår viktigaste funktion är hjälpa och hindras vi i vårt räddningsuppdrag kan människors liv utsättas för onödig fara, säger Lars Lagebo, räddningschef vid Räddsam Mälardalen.