– Jag har lärt mig massor och fick bra betyg. När jag kom tillbaka kände jag mig så jäkla nöjd. Något lönepåslag blev det dock inte tal om, däremot fick jag en ny namnskylt – felstavad, säger Sara Kronholm.
Hon har arbetat som undersköterska på Mälarsjukhuset sedan 1999, de senaste två åren på neonatalavdelningen där man vårdar för tidigt födda barn.
– Jag gillar mitt jobb och trivs jättebra. Samtidigt har jag länge känt att jag vill fördjupa mig på ett område och fick reda på att det som undersköterska går att specialisera sig inom barnsjukvård.
Hon kom in på en ettårig distansutbildning på yrkeshögskolan i Sundsvall och i våras var hon klar barnspecialistundersköterska.
– Innan jag sökte kollade jag med min arbetsgivare och de var väldigt glada att jag ville läsa, så det var inte svårt att få tjänstledigt.
Utbildningen finansierade Sara Kronholm med CSN-lån och extraarbete.
– Flera av kurskamraterna fick sina utbildningar betalda av sin arbetsgivare, men så funkar det inte för undersköterskor som jobbar inom Region Sörmland. Det är inte hela världen, för jag ville läsa och kostnaden var jag inställd på, säger Sara Kronholm.
Vad hon däremot stör sig på är att arbetsgivaren inte verkar vilja belöna insatsen.
– När våra sjuksköterskor vidareutbildar sig får de utbildningen betald med fast lön. När de tar examen får de en ny titel och de som läser till barnsjuksköterskor får ett lönepåslag på 3 000 kronor oavsett grundlön. Men något sådant var det inte tal om när jag var klar, säger hon.
Som jämförelse nämner hon att flera av kurskamraterna, från olika delar av Sverige, fick ny anställningskod och lönepåslag mellan 1 000 och 2 000 kronor efter studierna till barnspecialistundersköterska.
– En klasskompis som arbetar i Västerås fick mer än så när hon kom tillbaka.
Sara Kronholm har skrivit till både politiker och tjänstemän inom Region Sörmland, men hon tycker att gensvaret har varit klent.
– Jag känner mig diskriminerad och mindre värd. Det sättet de bemöter mig på gör en bara förbannad.
Sara Kronholms fackliga företrädare, Kommunal, stöttar hennes strävan att komma uppåt på lönestegen.
– Region Sörmland efterfrågar spets men verkar inte vara villig att betala för det. Kompetenshöjande studier på det här sättet måste löna sig och det är pengar som i så fall ska tillföras utanför den gemensamma potten, säger Pia Gustafsson, huvudskyddsombud.
Hon tycker att Region Sörmland saknar ett övergripande strategiskt tänk för hur specialutbildade undersköterskor ska ersättas.
– I andra regioner får exempelvis barnspecialistundersköterskor en egen lönekod, det vore önskvärt även i Sörmland, säger hon.
Även om Sara Kronholm aldrig lovades ett lönepåslag efter avslutade studier trodde hon att det skulle belönas.
– Går man utanför sin arbetsbeskrivning så ska man också ha ett tillägg, resonerar hon och fortsätter: Jag hänvisas hela tiden till en diskussion på högre ort, men det händer inget. Jag tycker att det känns både jobbigt och för dåligt.
Diana Bornstein Welff, verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken i Sörmland, har förståelse för Sara Kronholms besvikelse och beklagar situationen.
– Det har vuxit fram flera specialistutbildningar för undersköterskor på senare år och de går ännu inte riktigt i fas med Region Sörmlands lönesättning.
Hon tror att flera undersköterskor gärna jämför sig med sjuksköterskor, som redan idag får sina specialistutbildningar betalda av Region Sörmland.
– Det är en antagen policy, men dit har vi ännu inte nått när det gäller undersköterskor. Jag håller i princip med om att kompetenshöjande studier ska generera ett lönepåslag även för undersköterskor, säger Diana Bornstein Welff.
Enligt henne är det också en fråga som sjukvårdsledningen aktivt driver. Samtidigt tilldelas avdelningarna en budget och i den ryms i dagsläget inte ett extra lönepåslag för specialistutbildade undersköterskor.
– För att kunna ge mer lön måste det också finnas medel till det.
Hon ser gärna att specialistutbildade undersköterskor tydligare identifieras kunskaps- och kompetensmässigt och tror att det kan leda till en bättre lönesättning.
– Det är en pågående diskussion och jag vet att man jobbar på det. Kan man ta sig an mer avancerade arbetsuppgifter och ett större ansvar är det inte mer än rätt att man också får mer betalt, säger Diana Bornstein Welff.