Det finns många motionsspår i Sörmland och flera av dem har fått en upprustning på senare tid.
– Det ger ett välbefinnande att ta sig ut i naturen och jag tror det är en bra medicinering mot psykisk ohälsa. Jag och min familj brukar flera gånger i veckan utnyttja Ekensberg. Framför allt när det är ljust för då kan vi gå hemifrån, säger Annika Malmström, som jobbar på Nyköpings arenor.
I slutet av 1950-talet började man inse att det var bra att röra på sig. Då fick också motionsspåret sitt genombrott.
– Den första motionsspåret anlades i Gävle 1958 och en av anledningarna var att det fanns en lång tradition av långdistanslöping i skogen, med bland annat Gunder Hägg, säger Mattias Qviström, professor i Landskapsarkitektur på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Under 50-talet skedde en lavinartad ökning av hjärtinfarkter. Bilismen startade och det blev mycket mera stillasittande arbeten. Då blev det ett skifte där det ansågs vara viktigt att röra på sig.
– Sverige var först med den här idén, säger Mattias Qviström.
Den stora boomen kom under 70-talet med många nya motionsspår. Utanför Skandinavien sprangs det också men oftast i parker och på trottoarer. Friluftsfrämjandet var drivande för att man skulle springa i skogen och det var lättare för otränade att träna i en skyddad miljö.
– Jag växte upp i Nyköping och det finns många fina spår här, säger Mattias.
I Katrineholm har politikerna gjort en prioritering på motionsspåren och där ansvarar kommunen för alla elljusspår. Det finns 16 kilometer elljusspår på sex olika platser och sedan finns det motions- och vandringsleder utan belysning.
– Vi har gjort en större upprustning på spåren. De ska vara tillgängliga för alla med bra underlag. Vi har också bytt till LED-belysning och gjort viss trygghetsröjning – tagit bort tätbevuxna ytor för att det ska kännas säkrare, säger Karin Engvall som är avdelningschef på service- och teknikförvaltningen i Katrineholms kommun.
Albert Ellestad, Landskapsingenjör på Tekniska divisionen i Nyköpings kommun, berättar att det är kommunen som sköter motionsspåren på Hållet och Ekensberg. Men NOK, Nyköpings orienteringsklubb, får ett verksamhetsbidrag för att underhålla Ekensberg. Kommunen betalar även ut verksamhetsbidrag till andra föreningar som sköter sina egna motionsspår.
– Underhållet kan vara slyröjning längs kanterna, trasig armatur och stormskador. Förra året la vi ner cirka 70 000 kronor på Ekensberg och cirka 30 000 på Hållet, säger Albert Ellestad.
Vilsta och Årby är några av elljusspåren som finns i Eskilstuna kommun. På alla elljusspåren använder man stenmjöl som underlag.
– Förr använde vi flis men stenmjölet är mer lätthanterligt och det är bättre att springa på även om det är lite hårdare, säger Tony Käll som jobbar på Eskilstuna kommun.
Det årliga kostnaden för ett elljusspår i Eskilstuna är ungefär 50 000 kronor men då ingår allt som el, röjning, nytt material, nya skyltar och arbetstiden.
– Vilsta är nog den populäraste friluftsanläggningen, men vi har nyligen gjort en satsning på Torsharg i Torshälla. Det är ny LED-belysning och vi har gjort en ordentlig översyn, säger Tony Käll.
Det har varit ganska lite folk ute i motionsspåren än så länge.
– Men vi räknar med att det blir fler nu när solen börjar lysa och vi inte längre får idrotta inomhus på grund av coronan, säger Tony Käll.