SD-riksdagsledamoten Thomas Morell är nybliven vice ordförande i trafikutskottet. "Jag har min bakgrund inom åkerinäringen och bussbranschen samt trafikpolisen där jag gjorde kontroll på den yrkesmässiga trafiken som bilinspektör", säger han.
Under måndagen uppstod frågetecken om Ostlänksprojektets framtid. Genom en motion till riksdagens trafikutskott stod det då klart att partierna bakom den tillträdande regeringen, SD, M, KD och L, stoppar det svenska höghastighetsjärnvägsprojektet mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
Motionens första namn var Sverigedemokraternas Thomas Morell, som inte berördes nämnvärt av medieturbulensen i början av veckan.
– Jag har inte hunnit läsa in mig riktigt utan har varit upptagen med att bära flyttkartonger dagarna i ända, säger han under torsdagen.
Efter valframgången kunde SD:s partiorganisation lämna lokalerna på våning nio i riksdagens östra byggnad, för att installera sig i det nyrenoverade ledamotshuset på andra sidan stallbron.
– Men jag hann inte mer än komma dit innan jag fick flytta tillbaka till östra byggnaden, eftersom jag blev vice ordförande i trafikutskottet där jag satt som ledamot under förra mandatperioden
Thomas Morell, som har sin yrkesbakgrund inom åkerinäringen och bussbranschen, beskriver höghastighetsjärnvägsprojektet man nu sätter stopp för som ett politiskt prestigeprojekt.
– Inga andra tåg får tillträde till de spåren, samtidigt som problemen på den gamla järnvägen kvarstår. Tågen går inte i tid och folk litar inte på järnvägssystemets driftsäkerhet.
Att höghastighetsprojektet avbryts medför enligt Thomas Morell inte att påbörjade delar av Ostlänken avbryts.
– Men de blir inte höghastighetsjärnväg i så fall, utan ska vara tillgängliga för alla typer av tåg och införlivas i det övriga systemet.
Medför inte det ett omtag för Ostlänksprojektet?
– Det kan det säkerligen göra och vi har ju också sagt att det ska utredas. Men det viktiga är att själva idén med höghastighetståg skrotas. Sedan behöver vi bygga ut de delar av järnvägssystemet som saknar tillräcklig kapacitet och där ingår Ostlänken.
Så Ostlänksprojektet är inte fredat från ändringar i nuvarande planering?
– När du stoppar höghastighetsprojektet blir det ett nytt landskap när det gäller järnvägsfrågan. Då kan man inte rakt av bygga vidare på det som varit ett höghastighetsprojekt. Men det betyder inte att man stoppar Ostlänksprojektet.
Rör det sig om en förutsättningslös prövning av Ostlänksprojektet, eller är ingångsvärdet att bevara dess nuvarande form?
– Om man stoppar ett järnvägssystem som planerats för 320 kilometer i timmen måste man anpassa den vidare byggnationen utifrån de förutsättningarna. Det måste man utreda för att se vilka kostnader det för med sig.
Kan man då utesluta att justeringar kring Ostlänksprojektet blir aktuellt?
– Det kan inte jag svara på nu. Behovet av Ostlänken finns ju men hur man bygger den får ses över.
Även om Ostlänken inte stoppas kan det alltså bli aktuellt med ändringar i Trafikverkets nuvarande körorder kring projektet?
– Det måste bli en rimlig konsekvens att den är något man ser över. Pengarna som avsatts för höghastighetstågen vill vi prioritera till att bygga ett robust system. Det är klart att man måste utreda hur vi gör det på bästa sätt.
Enligt Thomas Morell har den tidigare regeringen använt Ostlänksprojektet taktiskt i förhållande till det stora och ännu inte helt finansierade höghastighetsjärnvägsprojektet.
– Genom att påbörja vissa bitar har man försökt göra det nödvändigt att bygga färdigt hela höghastighetsjärnvägen. Men det köper inte vi.
Kan man då utesluta ändringar och förseningar kring Ostlänksprojektet som politiker och andra berörda parter behöver förhålla sig till?
– Det kan inte jag svara på idag. Det handlar om att ta ansvar för de skattemedel vi har att disponera och man måste fördjupa sig i både Ostlänksprojektet och hela systemet. Det finns sträckningar som behöver byggas ut men det finns också ett skriande behov av ökat underhåll.
Men Trafikverket menar att regeringen under våren ska ha förankrat infrastrukturplanen med tillräcklig politisk bredd för att klara ett regeringsskifte?
– Ja, och hur gick det? Den höll inte för ett maktskifte. Vi har varit kritiska mot Trafikverkets infrastrukturplan från första början. Där står i klartext att man avsätter pengar till ett politiskt prestigeprojekt i stället för att säkerställa ett fungerande väg- och järnvägssystem idag. Och det är helt vansinnigt, säger Thomas Morell.