Sjukskrivningar kostar 653 miljoner kronor

Idag lider närmare hälften av alla som är sjukskrivna i Sverige av psykisk ohälsa. Sedan 2016 har antalet personer som är sjukskrivna minskat men kostnaderna fortsätter trots det att öka.
Idag lider närmare hälften av alla som är sjukskrivna i Sverige av psykisk ohälsa. Sedan 2016 har antalet personer som är sjukskrivna minskat men kostnaderna fortsätter trots det att öka.

Mellan 2017 och 2018 ökade kostnaderna för sjukskrivningar med 31 miljoner kronor i länet trots att färre personer är sjukskrivna i Sverige.

Sörmland 28 november 2019 04:30

Siffrorna har pensionsbolaget Skandia presenterat i en ny rapport där de granskat sjukförsäkringskostnaderna i Sverige och brutit ned det till länsnivå. I Sverige har antalet personer som är sjukskrivna minskat något sedan 2016, men däremot framkommer det inte om det skett en förändring i Södermanlands län. Förändringen ska enligt rapporten bero på en förändring av regler och tillämpning av sjukförsäkringen. Men även förutsättningen att få rehabiliterande vård, konjunkturen, allmänhetens attityder till sjukskrivning samt arbetsgivares sjukskrivnings­rutiner påverkar sjuktalen.

– Det är uppenbart att dagens vård som fokuserar på insatser som sätts in när det redan är för sent inte räcker. Sjukvårdspolitikerna i Södermanland måste nu investera mer i det förebyggande arbetet för att förhindra mänskligt lidande och stora samhällsförluster för länet, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström.

2010 utgjorde psykisk ohälsa 29 procent av sjuksskrivningarna i länet. Nio år senare, 2019, står psykisk ohälsa för 48 procent av de totala antalet sjuksskrivningar. Det är en trend som är gemensam med resten av Sverige.

Både oppositionsregionrådet och regionstyrelsens ordförande anser att sjukvården är en del av en kedjan för att minska sjuktalet. För att kunna jobba övergripande med sjukantalen krävs ett samarbete mellan flera myndigheter och vårdinrättningar.

Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande, menar att man i Sörmland har en högre nivå av sjukskrivningarna än snittet i Sverige. Förklaringen till detta anser hon skulle kunna bero på den högre arbetslösheten i länet och att det finns ett större antal rökare än snittet i Sverige. 

Att vara långtidsarbetslös är något som kan bli till en negativ spiral vilket kan leda till psykisk ohälsa. Därför anser Monica Johansson att efter en person även behöver ett stöd från en instans som plockar upp personen i ett tidiga skede men även hjälpa en person tillbaka till arbetsmarknaden efter sjukdom. 

Magnus Leivik (M), oppositionsregionråd, menar att regionen behöver hålla högsamtal med Försäkringskassan i Sörmland för att kunna arbeta fram gemensamma strategier vid komplicerade fall. Högsamtalen skulle till exempel kunna hjälpa att minska väntetider mellan olika instanser. Det skulle bidra till att minska tiden som en person är sjukskriven. Även om inte sjukvården står för den största delen i det förberedande arbetet finns det förbättringar som sjukvården kan göra för att minimera tiden för sjukskrivning. 

– Vårdcentralerna är viktiga i processen men då måste det finnas ett kontaktnät som gör det möjligt för dem att kunna slussa patienten rätt i ett första läge, säger han.

När väl patienten insjuknat och befinner sig i vårdkedjan då har sjukvården desto större ansvar för patienten. Ju längre en patient befinner sig i vårdkedjan desto mer pengar kostar personen också samhället i form av de skatter som personen skulle kunna bringa in om denne var arbetsför. Södermanlands Nyheter har bland annat rapporterat om de långa remisstiderna för patienter med psykisk ohälsa när de flyttar mellan olika regioner. 

– Sjukskrivingarna till följd av psykisk ohälsa har ökat under de senaste 20 åren. Därför behöver den psykiatriska vården få ett större fokus inom sjukvården och få en större del av resurserna, säger Magnus Leivik.

Så är beräkningen gjord

Rapportens beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av inbetalade skatter som går förlorade under sjukdagarna. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjukpenning.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa