Skarvens påverkan på fiske har varit en het potatis under flera år. Nu har länsstyrelsen i Stockholm tagit fram en plan där de vill halvera antalet skarvbon från 6 000 till 3 000 på tio år.
Fågelföreningen Tärnan i Nyköping vill se en förvaltningsplan för skarven även i Sörmland men är starkt kritiskt till en halvering av antalet skarvbon. Ordförande Ingvar Jansson vill betona att de inte är några skarvkramare och inte satt sig in i planen ordentligt men tycker det låter huvudlöst.
– Det låter fullständigt sanslöst. Det måste vara första gången i Sveriges historia man decimerar en vilt levande art på det sättet.
Sportfiskarna i Nyköping är mer positiva och vill nu se en liknande plan för Sörmland men har i nuläget ingen åsikt om hur många fågelbon som bör tas bort.
De tycker att länsstyrelsen i Stockholm har jobbat med en bra metod men tror att ämnet blivit onödigt känsligt.
– Jag tror att anledningen till att frågan blivit så polariserad är för att man har dröjt så länge, säger Nils Ljungren, regionschef i Nyköping för Sportfiskarna, som i sin tur vill betona att de inte har något emot skarvar utan problemen de skapar för fisket.
De senaste 15 åren har antalet räknade bon i Stockholms skärgård legat på en relativt jämn nivå, medan antalet kolonier har minskat, enligt länsstyrelsen. Skarvarna har alltså samlats i färre men större grupper och har dessutom flyttat längre in i skärgården.
Länsstyrelsen vill att skarvens påverkan på fiske, fiskeredskap och skogsproduktion ska minska. Fågeln ska utgöra ett så litet hot som möjligt mot fiskbestånd som är rödlistade eller mot de fiskar som är extra betydelsefulla för ekosystemet så som abborre. Dessutom ska nyetableringar av skavkolonier förhindras i närheten av fredningsområden för fisk och nära bostadshus.
– Det finns inget som säger att Stockholms skärgård skulle vara annorlunda mot Södermanlands skärgård Framför allt på abborre och gös men även gädda, säger Nils Ljungren.
Han lyfter fram mellanskärgården i Sörmland som det mest utsatta området för skarv.
Skarvar föredrar att fiska längs bottnen i grunda vatten och utnyttjar främst fiskevatten i innerskärgård. Fisk som lever på eller nära bottnen som karpfiskar, abborre och tånglake är viktig mat.
I Stockholms skärgård är fritidsfisket stort och de som guidar fritidsfiskare är en betydelsefull näring eftersom de får betydligt mer intäkter per fångad fisk än vad yrkesfisket får.
Guiderna uppger att verksamheten minskat eftersom bristen på uppskattade arter gjort det svårare att ge kunderna den upplevelser de betalar för.
Även yrkesfiske ser ekonomiska bekymmer där de viktigaste fiskarna är strömming och torsk, men även abborre, gös och sik. När skarv letar mat plocka de ibland redan fångad fisk i nät som orsakar en direkt förlust för fisket eftersom den då inte kan säljas.
Skarvarnas påverkan på fisk och fiske har undersökts i olika studier. Forskningsrapporterna kommer fram till skilda resultat för olika arter och platser.
Många fiskbestånd tycks utan problem växa ikapp skarvarnas jakt. I andra fall har fiskbestånd minskat påtagligt eller ändrat storlekssammansättning.
Planen beskriver inte situationen i Mälaren men är en het fråga även där.