Mats Gärling har tidigare varit ordförande i Östra Sörmlands naturskyddsförening, och han menar att det från länsstyrelsens sida måste ske något radikalt.
– Skarvarna är kvar. Vi har försökt mota bort dem med båtarna men effekten blir en droppe i havet. När jag såg de här vansinniga mängderna var det minst tusen stycken. Det var chockartat. Vi har upplevt det här tidigare, men det var för femton år sedan, säger han.
Då fanns det drygt 40-50 bon på en ö i sjön.
– Då kunde vi skjuta några stycken per år och det gjorde att de flyttade, men då var ön redan förstörd. Nu har den börjat repa sig lite, men den ser fortfarande inte ut som den tidigare gjort.
Varje år får 30 fåglar skjutas vid Båven i anslutning till fasta fiskeredskap. Men det är långt ifrån tillräckligt, menar Mats Gärling.
– De äter otroliga mängder fisk. Drygt tre hekto om dygnet för att överleva. På tusen skarvar blir det 300 kilo fisk om dagen. Det finns också många fiskar som blir ihjälstressade och dör på grund av det. Om det här får pågå dagligen så blir det tillslut en katastrof för fisket i sjön.
För att få bort kolonierna krävs tillstånd från länsstyrelsen. Lars Pettersson är fiskare och menar att han under flera år sökt svar från länsstyrelsen.
– Under de senaste fem åren har vi efterlyst att de ska undersöka hur Båvens fiskestånd påverkas av skarvarna. Hur vargar och vildsvin påverkas kan vi ju se, men inte fiskebeståndet.
Men enligt länsstyrelsen ligger ett stort ansvar på den enskilde individen.
– Skyddsjakt kan beviljas för att förhindra allvarlig skada om det inte finns annan lämplig lösning. Det är upp till enskilda, föreningar eller yrkesverksamma att ansöka om skyddsjakt och styrka att skadorna kan förhindras eller mildras genom skyddsjakt, säger Jan-Erik Dalmo, handläggare på länsstyrelsen.
Som sökande ska man till exempel kunna påvisa att skarven skadar fiskbestånd eller orsakar negativa ekonomiska konsekvenser.
– Det kan handla om att förhindra allvarliga skador på fiskeredskap och fångad fisk eller i anslutning till platser där man sätter ut fisk.
Enligt Jan-Erik Dalmo finns det få studier som tydligt visar hur skarven faktiskt påverkar olika fiskebestånd.
– Det gör det svårt. De äter fisk, men vilka konsekvenser det får för fiskebestånden är inte lika självklart.