Forskningsingenjör Jimmy Pettersson, vid Sveriges lantbruksuniversitet, leder projektet med de märkta älgarna som går att följa med GPS.
– Det var i februari år 2012 som det märktes 30 kor och 10 tjurar i östra delen av länet. Projektet går ut på att jämföra beståndet i tre områden: Sörmland, ett område vid Växjö där stormen Gudrun drog fram och ett område på Öland, säger Jimmy Pettersson.
I Sörmland rör sig de märkta älgarna över ett område på cirka 60 000 hektar
– Vi ville se när kalvarna föds och vad de väger. Jägarna har påpekat att de väger för lite när de fälls på hösten.
Hittills har man fått ett klart besked som förvånar.
– Vi har sett att kalvarna föds när de ska, runt den 20 maj. Vi väger dem inom två dygn och vikterna har varit jättebra vid födsel. Det var vi lite förvånade över. Födslovikten har legat mellan 13 och 15 kilo. Men senare på hösten väger de 20-25 procent mindre än de borde, de ska väga uppåt 65-70 kilo i oktober.
Problemet märks inte högre upp i landet. Det verkar mest gälla Sörmland eftersom höstvikterna är som de ska även i Växjöområdet. På Öland har älgstammen helt andra problem som rör kalvdöd några dygn efter födseln. Även det ett mysterium.
– Högre upp i landet väger kalvarna mer och det ska de kanske. Men visst borde de väga något mer även i Sörmland, men ingen vet varför de inte gör det.
Men Jimmy Pettersson har en teori.
– Är det så att stammarna av dov- och kronhjort konkurrerar ut älgen och att älgen är förloraren? En älgko ska under sommaren ha i sig 30 kilo bra foder om dagen, frågan är om hon får det här. Det vet man inte.
På sommaren konkurrerar allt klövvilt.
– Vi ser ju att det är hårt betat i området och under sommaren äter rådjur, hjort och älg samma föda. Någon är vinnare och någon förlorare.
I det jämförbara Växsjöområdet slipper älgen konkurrera.
– De har knappt kron- eller dovhjort där. Dessutom blir det en enorm foderproduktion i cirka 15 år efter en storm eftersom den gamla skogen försvinner.
Hur kan man gå vidare med problemet med älgkalvvikten i Sörmland?
– Vi behöver bättre koll och måste börja inventera allt klövvilt för att se hur stammarna ser ut. Det går inte att bara prata älg utan det behövs en samförvaltning. I vinter märker vi rådjur och idealet hade varit att då märka även dov- och kronhjort men pengarna räcker inte. Det kostar 20 000 kronor att märka en älg.