Sköldkörtelförbundet har presenterat ny statistik från Socialstyrelsen kring förskrivning av sköldkörtelhormon bland män. Siffrorna visar att mellan åren 2006 och 2019 så har antalet män i riket, som blivit diagnostiserade för sjukdom i sköldkörteln, ökat med 75 procent. För Sörmland är motsvarande siffra 67 procent.
”Allt fler män får sköldkörtelhormon utskrivet. Men eftersom sköldkörtelsjukdom ofta förknippas med kvinnor finns det en risk att många män inte söker eller får den vård de behöver”, säger Katarina Nydahl, medicinskt sakkunnig på Sköldkörtelförbundet.
Hypotyreos, den vanligaste åkomman förknippad med sköldkörteln, räknas inte som en folksjukdom men nästintill en halv miljon svenskar lever med den. Det är en siffra som är i ungefär samma nivå som antalet personer som lever med diabetes i landet. Av de drabbade är 82 procent kvinnor. Sjukdomen innebär att nivån av sköldkörtelhormon i kroppen är låg, vilket leder till en för låg ämnesomsättning.
Vägen till att få en korrekt diagnos är inte alltid enkel och eftersom det saknas ett nationellt vårdprogram finns risken att diagnos och behandling skiljer sig mellan regionerna.
Tidningen har pratat med Leif Lindberg, som är en av många i landet som lever med problem i sköldkörteln. I Leifs fall blev han för tjugo år sedan diagnostiserad med hypotyreos, efter att under en lång tid känt av en vacklande hälsa.
– Någon gång under 90-talet fick jag antagligen först problem med sköldkörteln, utan att jag då visste om det. Jag kände mig ofta trött, nedstämd och deppig. Jag kände mig förkyld hela tiden.
Processen att få en korrekt diagnos när man lever med problem i sköldkörteln är inte alltid lätt. På grund av att symptomen man upplever kan vara ospecifika är det inte ovanligt att det förväxlas med något annat.
– Det är en sjukdom som smyger sig på, är min erfarenhet. Den är svår att sätta fingret på och slår till mot hela kroppen, reflekterar Leif. Det är en lurig sjukdom. När man väl får den bekräftad har man ofta levt med den länge.
Han har alltid levt ett aktivt liv, med mycket träning. När träningen successivt började kännas mer och mer jobbig, med exempelvis längre återhämtningstider, bestämde han sig för att söka svar.
– Det som hände då var att läkaren började kolla på mina gamla blodprover från 90-talet, och reagerade då på mina dåliga värden från sköldkörteln. Då togs nya tester och det visade sig att det inte alls var bra.
I dag har Leif lärt sig leva med sjukdomen, men vägen dit har varit kantad av motgångar. När medicinen han fick den första tiden efter diagnos, Levaxin, slutade ge effekt fick han genom egen research hitta alternativ som har visat sig fungera för honom. Hans syster i Nyköping, som också lever med sjukdomen, har hjälpt till och tillsammans har de stöttat varandra.
Anledningen till ökningen av fall de senaste åren i Sverige kan vara många, och Sköldkörtelförbundet påtalar vikten av att mer kunskap behövs.
”Vi vet alldeles för lite om vad den stora ökningen beror på eftersom vi i dag även saknar ett nationellt kvalitetsregister där man kan följa patienterna på gruppnivå. Men en anledning kan vara att medvetenheten kring sköldkörtelsjukdom ökat på senare år, vilket gör att fler söker vård och att man oftare tar sköldkörtelprover på vårdcentralen”, säger Katarina Nydahl.