Slit och kärlek driver gårdsbutikerna

Gårdsbutiken som koncept blir alltmer populärt. Men det är mycket jobb för lite pengar. Och det kan bli ännu tuffare.

Martina Hallström åker till Ösvreta gård för att köpa mjöl till helgen. "Har man huset fullt med unga vuxna går det snabbt åt" säger hon och får flaskorna av Anna Brodén, som startade butiken som en hobbyverksamhet. "Jag hade inga tankar på ekonomi och hur mycket jag var tvungen att tjäna för att gå runt" erkänner hon.

Martina Hallström åker till Ösvreta gård för att köpa mjöl till helgen. "Har man huset fullt med unga vuxna går det snabbt åt" säger hon och får flaskorna av Anna Brodén, som startade butiken som en hobbyverksamhet. "Jag hade inga tankar på ekonomi och hur mycket jag var tvungen att tjäna för att gå runt" erkänner hon.

Foto: Ulrika Gustafzon Cummings

Sörmland2020-05-14 04:45

– Jag ville utvecklas som person, utveckla gården och samtidigt jobba hemma.

Det är Anna Brodéns förklaring till att hon och familjen för tre och ett halvt år sedan öppnade en butik på Ösvreta gård utanför Nyköping.

Men varken gården eller butiken är en stor inkomstkälla.

– Nej, det är inget hit. Men sedan måste man väga in andra värden. Gårdsbutiken är en liten ventil i den dagliga skötseln av gården. Det blir en variation i arbetet. Men det tar ett tag att jobba upp ett kundunderlag och det är väl först nu som man börjar känna att man har en fast kundkrets.

På Ösvretagård kan man bland annat köpa Annas egen produktion av karamelliserad mjölk.

– Men den utgör bara en liten del av våra produkter. Vi säljer kött, mjölk och skinn också. Jag säljer bara saker som kommer från den egna gården och närodlade produkter, så då blir det inte stora vinstmarginaler. 

Kicki Lekström flyttade med sin sambo Rolf Ramse till Båltnäsgård utanför Katrineholm för elva år sedan. 

– Vi köpte gården för att ha den som en sommarstuga till en början, skaffade lamm, byggde slakteri och nu har vi haft gårdsbutik i tio år, säger Kicki som främst säljer lamm- och viltkött i sin affär.

Så speciellt lönsamt är det inte.

– Det är mycket jobb och man får inte betalt för den tid man lägger ned egentligen. Men man jobbar med hjärtat och det är roligt att träffa folk.

Kicki hade dock hoppats på att fler skulle hitta ut till hennes butik i dessa coronatider, men så har inte fallet varit.

– Det är 70-plussare som mest varit här. De vill inte vara inne och trängas i de vanliga butikerna. Men jag hoppas att folk får upp ögonen för oss gårdsbutiker nu. Vi behöver måna om våra bönder.

Nu har hon mest sålt genom REKO-ringar, där folk kan beställa via nätet. Kicki kör sedan ut varorna till angivna ställen runt om i Sörmland någon gång i veckan. 

Lou Norén på Kalkugnstorp mellan Eskilstuna och Strängnäs har i år bestämt sig för att inte fokusera så mycket på den butik de haft sedan 2013. 

– Vi har begränsat sortiment och ligger lite off så vi har bestämt att satsa på REKO i år. Vi kommer att lägga fokus på att odla grönsaker, men kommer att ha lite sådan försäljning hemma också om nu någon kör förbi.

Nischen är kulturgrödor och lantrasdjur. Det finns även tobaksfrö att köpa för den som vill odla sitt eget snus.  

– Vi odlar inget storskaligt som blir färdigt samtidigt utan grönsaker som kan vara så gamla som från 1700- och 1800-talet.

De svenska gårdsbutikerna har en tuff framtid framför sig. Anna Kaijser, branschansvarig lokalt för mat och dryck på LRF, säger att covid-19 har påverkat många redan innan säsongen egentligen startat.

– Hela besöksnäringen är ju drabbad, men personerna som driver den här typen av företag är kreativa så jag tror att många kommer att överleva ändå, säger hon.

Vad kan ni från LRF göra för att hjälpa gårdsbutikerna att överleva virusperioden?

– Så här på riksnivå är det påverkansarbete. Tillsyn, kontroller och avgifter drabbar den här typen av företag. Effekten av höga kontrollavgifter i relation till omsättning blir väldigt stor i jämförelse med för ett större företag. 

Att gårdsbutikerna blivit allt fler de sista åren råder dock ingen tvekan.

– Det är ju ingen raket, men man ser en stadig utveckling de senaste tio åren, säger Anna.

Senaste siffrorna från 2016 visar att det finns 1 191 gårdsbutiker i landet.

REKO-ringar:

REKO är en folkrörelse som växer. Den första REKO-ringen i Sverige bildades i Grästorp hösten 2016. Sedan dess har antalet REKO-ringar i Sverige ökat snabbt. I april 2020 fanns det cirka 175 REKO-ringar med drygt 500 000 medlemmar. Idén kommer från finska Österbotten där modellen med REKO-ringar startade 2013.

REKO står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat, helt utan mellanhänder.

Det finns ringar i Eskilstuna, Katrineholm, Stallarholmen, Mariefred och Nyköping.

Karta: Ösvreta
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!