Kostnadsutvecklingen är mer gynnsam i tätbefolkade kommuner där många lever på en liten yta. Det blir med andra ord allt dyrare att bo i glesbygd.
Viktigt att nämna när det handlar om kostnadsjämförelser mellan kommuner är att de aldrig kan bli helt rättvisa. Geografiskt och befolkningsmässigt ser Sveriges kommuner olika ut och sådant spelar roll när avfall ska hämtas, samt när vatten och energi ska distribueras. Med få människor per kvadratkilometer stiger taxorna för samtliga fyra nyttigheter värme, el, vatten och avfall. Orsaken är enkel, det är dyrare att dra långa ledningar och att köra långt med sopbilar.
Över hela riket har, sedan Nils Holgersson-undersökningen gjordes år 2013, de fyra nyttotaxorna ökat med drygt två procent. Under samma period har priset på samtliga varor och tjänster sjunkit med 0,6 procent. Vi lägger alltså mer pengar på att betala räkningar för vårt boende nu än vi gjorde för ett år sedan.
Fjärrvärmen är den största kostnaden av de fyra nyttigheterna som ingår i Nils Holgersson-undersökningen. En låg totalkostnad för boendet beror oftast på låg fjärrvärmekostnad eftersom fjärrvärmen i snitt står för 49 procent av sammanlagd nyttokostnad.
I kommuner med dyr fjärrvärme finns ofta ett nytt fjärrvärmeverk som har krävt en stor investering.
Konkurrensmässigt står sig fjärrvärme väl mot bergvärme och pelletspanna enligt Energimyndigheten. I bara ett tiotal kommuner kan bergvärme vara ett konkurrensmässigt alternativ så länge räntorna är låga.
Elkostnaden är den mest komplexa av de fyra. Totalkostnaden avgörs bland annat av i vilket av landets fyra elområden som den aktuella kommunen ligger i. Sörmland tillhör elområde tre där det råder underskott på el vilket ger ett högre elpris än i Norrland, som har elöverskott. I dag är ett elavtal med ett rörligt elpris det vanligaste i svenska hem. Slutpriset hos kund varierar då med rådande priser på den nordiska elbörsen Nordpool.
Men det totala elpriset avgörs också av elnätsägaren som tar ut en fast avgift av elkunden för att denne använder elnätet. I glesbygdskommuner är nätavgifterna vanligen höga. I Nils Holgersson-undersökningen är den redovisade elkostnaden baserad på den dominerande elnätsägarens nätavgift.
Den slutgiltiga elkostnad som i undersökningen är angiven för respektive kommun är med andra ord en konstruerad snittkostnad för kunden. I siffran ingår nätavgift, elskatt och elavgift. Värt att nämna är också att cirka en tredjedel av elkostnaden i undersökningen står fastighetselen för. Fastighetselen slås i Nils Holgersson-undersökningen ut på de 15 lägenheter som det exemplifierade huset rymmer.
Även för priset på vatten och avlopp spelar kundtätheten in. I glesbygdskommuner drivs kostnaderna upp. Vattenkostnaden utgör 19 procent av den totala kostnaden för alla fyra taxor.
Priset på avfall har stigit mycket under 200-talet men det utgör bara sex procent av totalkostnaden för de fyra nyttorna. Därför påverkar det inte boendes plånböcker så som övriga tre kostnadsslag.