Trenden är tydlig. För varje år som går ökar antalet borgerliga begravningar stadigt. 2007 var 7,5 procent av alla begravningar i landet borgerliga. En siffra som nu är uppe i tio procent. Det visar statistik från Sveriges begravningsbyråers förbund, som nyhetsbyrån Siren tagit fram.
Trots det är borgerliga begravningar ingenting nytt. Det har funnit som lagstadgat alternativ sedan 1926.
Ulf Lernéus, förbundsdirektör/vd på Sveriges begravningsbyråers förbund, ser flera förklaringar till att ökningen kommit först de senaste åren.
– Jag brukar säga att begravningarna speglar hur samhället mår. Samhället har blivit mer individualistiskt och personligt, det präglar också den sista vilan. En borgerlig begravning är man fri att utforma som man vill och har inte samma ramar som den i Svenska kyrkan.
Men det finns enligt Ulf Lernéus även en annan förklaring bakom siffrorna. 2001 låg andelen borgerliga begravningar på två procent. Det året skiljdes Svenska kyrkan från staten och efter det började stigningen mot dagens tio procent.
– Man kan säga att siffrorna går hand i hand med antalet utträden ur Svenska kyrkan. Samtidigt är det främst unga människor som väljer att gå ur så vi kommer att se en ännu större ökning längre fram. Om tio till femton år kommer den stora ökningen.
Och att det hålls fler borgerliga begravningar bidrar i sig till ökningen.
– Ju fler de blir, ju fler blir också gästerna som får se hur en sådan begravning kan gå till och ser att det är möjligt.
Även om andelen borgerliga begravningar ökar så finns det stora skillnader sett till var i landet man tittar. Lägst andel, och långt under rikssnittet, finns i Värmland-Dalsland där 4,3 procent av alla begravningar var borgerliga under förra året.
Mellansvenska regionen, där bland annat Sörmland ingår, står för absolut flest borgerliga begravningar och närmar sig nu 13 procent.
– Även här är det utträdet ur Svenska kyrkan som speglas i statistiken. Värmland-Dalsland präglas av många, små församlingar där ett utträde ur kyrkan inte är lika självklart och där kyrkan fortfarande är en naturlig samlingsplats, säger Ulf Lernéus.
För Mellansverige spelar även en annan aspekt in.
– Sörmland, Örebro och Västmanland är gamla bruksorter med arbetarhem som inte haft samma anknytning till kyrkan.
Vilka krav ställer den här trenden på er bransch?
– Den stora delen för oss är att vi måste ha duktiga borgerliga officianter, begravningsförrättare. Dessa ska ta prästens roll och det gäller att vara både en god talare och en god lyssnare. Och så måste vi ha tillgång till duktiga musiker.
Egentligen är det inget krav på begravningsbyråerna att stå med förrättare. Vem som helst kan hålla i en borgerlig begravning. Samtidigt kan det vara viktigt att det är en person som passar för uppdraget.
– De referensramar vi har om hur en begravning ska vara är just att det är en kyrklig begravning. Det finns en risk att det blir platt fall, att det inte blir som man har tänkt sig.
– Vi i begravningsbranschen får ofta kritik för att vara alltför traditionella. Men för mig är tradition någonting positivt, något som känns tryggt och som man kan hålla sig i.
Och faktum är att många av de borgerliga begravningarna har religiösa inslag.
– Det kan handla om att man sjunger en psalm eller läser Fader vår tillsammans. Det visar att det finns starka traditioner vid begravningar.
Vem är det då som vill ha en borgerlig begravning? Här kan Ulf Lernéus ge ett detaljerat svar.
– Det är en man som är 77 år gammal som kommer från ett arbetarhem.