– Ofta finns gamla byggnader i stadskärnor som inte är skyddade eftersom det var länge sedan detaljplanen ändrades där, säger Ebba Gillbrand, antikvarie på länsstyrelsen.
Det är i samband med att en ny detaljplan görs som byggnader kan q-märkas och alltså förklaras skyddsvärda av kommunen. Och för att få koll på hur läget ser ut för skyddsvärd bebyggelse i länet arbetar Ebba Gillbrand och kollegan Olof Pettersson på länsstyrelsen med att räkna hur många q-märkta byggnader det finns i länets kommuner. Inom projektet Räkna Q granskar de kommunernas detaljplaner från 1987 och framåt.
– Det är ett sätt att få koll på vilka byggnader som är kulturhistoriskt intressanta, säger Ebba Gillbrand.
– Generellt ser det ganska bra ut i Sörmland. Vi har ganska bra andel skyddad bebyggelse om man jämför med andra län. Det man ser är att yngre bebyggelse från till exempel 1950-talet och framåt kan behöva skyddas.
I både Trosa och Gnesta finns ett bra skydd i de centrala delarna. Exempelvis Gnestahöjden är mycket bra skyddad och den gamla bebyggelsen i Trosa. Såväl Trosa som Gnesta och Nyköping är utpekade som riksintressen för kulturmiljövården, enligt miljöbalken.
Arbetet med att räkna q-märkningar är inte helt färdigt än, men så här långt säger Ebba Gillbrand att det finns drygt 800 skyddade objekt i Nyköping. Färre i Oxelösund, Trosa och Gnesta. I Strängnäs har politiker och tjänstemän varit särskilt flitiga. Där finns enligt preliminära siffror runt 1 100 objekt som skyddas.
– Det enskilt viktigaste är att det finns antikvarisk kompetens i kommunerna och att det finns ett intresse. Och även att man politiskt värnar om kulturarvet. Det ser lite olika ut i kommunerna, säger Ebba Gillbrand.
Nyköping saknar exempelvis stadsarkitekt, något som kan vara viktigt i sammanhanget.
Särskilt viktiga byggnader kan utses till byggnadsminnen av Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen. Även här kan modernare byggnader vara aktuella.
– Ett bra exempel är Nyköpings stadshus som nyligen blev byggnadsminne. Det invigdes 1969 och det är fortfarande en byggnad som väcker känslor. Där måste man rannsaka sig själv, hur hade vi på länsstyrelsen tänkt om den hade tillkommit nu?
En rapport om arbetet kommer i vår. Via länsstyrelsens webb ska även en databas över skyddade byggnader finnas tillgänglig för allmänheten.