Signar Mäkitalo.
Signar Mäkitalo drar en djup suck.
– Det är en svår fråga, det är en jättesvår fråga. Jag har ju från första början trott att det här är ett paradigmskifte för världens befolkning, svarar Sörmlands smittskyddsläkare på frågan om när livet kan återgå till det lite mer normala igen. När vi kan umgås obehindrat, resa utan alltför mycket krångel.
Vi kommer att få leva med coronaviruset under lång tid, tror Signar Mäkitalo.
Ändå tycker han att det finns skäl att känna förtröstan.
Den svenska strategin mot covid-19 har varit och är omdiskuterad, både i Sverige och internationellt. När andra länder stängde ner i våras, valde Sverige en väg med mindre strikta åtgärder.
Signar Mäkitalo säger att han hela tiden hört till dem som velat trycka tillbaka smittan så mycket som möjligt, och anser därför att mer borde ha gjorts tidigare.
– Jag är inte den som tycker att man bara ska platta ner kurvan.
Nu säger regeringen och Folkhälsomyndigheten att målet är just att bekämpa viruset så mycket som möjligt. Men många uppfattade strategin som annorlunda i våras.
– Jag vill ogärna gå in i den där polemiken, säger Signar Mäkitalo om vad som egentligen var Sveriges målsättning då.
Men fortsätter:
– Jag håller med om att, utifrån hur man uttryckte sig då så är det svårt att förstå att man ville stoppa smittspridningen helt. Utan det var ju att göra den till så att säga en lagom smittspridning. Och det där har jag upplevt som ganska jobbigt, det måste jag säga.
Signar Mäkitalo anser att mycket kunde ha gjorts bättre i Sveriges pandemibekämpning. Till en början togs viruset inte på allvar här, menar han.
– I januari när Kina stängde ner en hel stad med 11 miljoner invånare, och man samtidigt sa i Sverige att det här kan inte nå oss och att det var som en vanlig förkylning, så tänkte jag att inte stänger man en 11-miljonersstad för en vanlig förkylning, det låter ju helt barockt.
När viruset ändå kom till Europa, menade Signar Mäkitalo att man borde ha avrått från utlandsresor.
– Den rekommendationen kom först vecka tio. Hade den kommit vecka sju eller åtta, så är det inte alls omöjligt att vi hade haft mindre problem i Sverige.
Och när smittan väl kommit in till Sverige, dröjde det lång tid innan provtagning och smittspårning kom igång ordentligt.
– Man sa att vi inte skulle smittspåra och ta prov, säger Signar Mäkitalo och fortsätter med ett exempel:
– Jag blev bara högilsk när man sa att man skulle provta en polis, men inte polisens hustru eller make. Vad är det för idioti, om man ska stoppa smittspridning? Jag blev bara arg och upprörd.
Det tog lång tid innan provtagning och smittspårning kom igång på allvar i Sverige, något Signar Mäkitalo är kritisk till.
När han och andra smittskyddsläkare hade möte med socialminister Lena Hallengren, framförde han vikten av provtagning och smittspårning. I dag uppmanas alla med symptom att provta sig.
– Det som var så glädjande var att det hon tog med sig var att vi skulle provta alla med symptom och smittspåra. Och veckan därpå fick Folkhälsomyndigheten uppdraget att minst 100 000 ska provtas.
Han nämner fler exempel på vad han menar var felbedömningar och felaktiga riktlinjer, där man utgått från att det är på ett visst sätt, som senare visade sig vara fel.
– Försiktighetsprincipen har inte alltid tillämpats i Sverige, det kan jag tycka.
Det sades exempelvis till en början att man skulle räkna med att den som fått covid-19 var smittfri efter sju dagar, trots att man kan vara smittsam längre än så. Likaså kritiserar han de rekommendationer om skyddsutrustning inom vården som funnits, där det sades att man inte behövde använda både visir och munskydd.
– Jag har inte förstått hur man kunde säga att enbart visir skyddade när det inte fanns några studier för det.
Att så många som möjligt provtar sig och att det görs smittspårning är en viktig del i att bekämpa pandemin.
Mycket har hänt sedan i våras, och nu tycker Signar Mäkitalo att Sverige är bättre rustat, med den nya smittskyddslagen och möjlighet att stänga exempelvis gallerior.
– Så nu känner jag mig lite tryggare som smittskyddsläkare.
Men, som sagt. Bättre smittskyddsåtgärder eller inte – vi kommer att få leva med viruset länge än, tror Signar Mäkitalo. Det finns hos djur, och det kommer sannolikt att finnas områden i världen där långtifrån alla människor är vaccinerade. Det leder i sin tur att viruset fortsätter att mutera.
– Så det är lite svårt att se hur vi ska kunna utrota det under överskådlig tid.
Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo tycker att mycket kunde ha gjorts bättre i början av pandemin. Nu hoppas han att människor ska förstå att viruset inte kommer att försvinna så snart.
Det som möjligen skulle kunna ändra på det är något nytt läkemedel som är enkelt och effektivt, som en tablett som gör att viruset inte sprider sig, eller vaccin som är så bra att sjukdomen trots allt kan utrotas.
Men till dess gäller det att leva med viruset.
– Då föreställer jag mig att det kommer att ha en påverkan på vårt sätt att umgås framöver.
Signar Mäkitalo tycker att det borde satsas på utveckling av virtual reality, så att vi kan ses bättre digitalt och göra virtuella resor.
– Jag tänker mig att vi inte bara ska fokusera på att det blir som förut, utan fundera på hur vi ska leva i en digital värld på ett lite bättre sätt.
Framtidens sätt att umgås? Signar Mäkitalo tycker att det borde satsas mer på VR, när det är svårt att ses och att resa.
Han tycker att det finns flera skäl att känna optimism. Vaccinen är en sådan sak som väcker hopp, även om de inte kommer att leda till att viruset försvinner helt.
– De kommer att göra det bättre för oss här i Sverige, det är jag övertygad om.
Han pekar på äldreboendena, där vaccinationen redan har fått effekt. Nästan ingen är längre sjuk i covid-19 där, och de boende kan känna sig tryggare nu i mötet med andra människor, anser smittskyddsläkaren.
Men frågetecknen finns även kring vaccinen: Hur länge har de effekt, och hur kommer mutationerna att påverka vaccinens effektivitet? Om vi ska resa – hur ser det då ut på resmålet med vaccintäckning, mutationer och sjukvård? Kommer ett system med vaccinationsintyg att fungera internationellt?
– Det är ganska mycket vi måste jobba med, konstaterar Mäkitalo.
Ändå tonar han ner dramatiken kring att det uppstår mutationer som vaccinen inte biter på.
– Då kommer det ett nytt vaccin. Vi kanske i vilket fall måste vaccinera oss en gång till, det är inte så jättestor skillnad.
Signar Mäkitalo.
Visst lider även Signar Mäkitalo av att inte kunna umgås som vanligt med nära och kära – och att tvingas vänta på vaccin.
– Jag fyller 64, så det är många månader kvar innan jag får vaccin. Så lite sorg känner jag över det här personliga, privata. Jag har stor förståelse för dem som upplever tråkigheter och att de inte prioriteras. Men jag försöker tänka positivt ändå, att man gör någon sorts nytta i samhället genom att bara finnas till.