Ersta flickhem strax utanför Trosa kommun är ett hem för vård och boende för flickor med självskadebeteende. Idag sänder SVT Uppdrag gransknings program " På promenad" som handlar om unga flickor som under tiden de var placerade på Ersta flickhem sålde sig till okända män och blev upplockade av dem några hundra meter ifrån HVB-hemmet. En sörmlänning har blivit dömd till två års fängelse för våldtäkt mot barn efter att ha köpt sex av en fjortonårig flicka i närheten av Ersta flickhem, som hon då bodde på. Betalningen var två limpor cigaretter. Uppdrag granskning berättar om tre flickor som bott på behandlingshemmet, som under tiden där sålde sig upprepade gånger. Enligt programmet visste personalen vad som hände, men slog inte larm.
– Man kunde säga att man går på promenad, och så gick man "på promenad" och ingen frågade mer eller mindre, säger "Emma", en av flickorna i programmet.
Men Mary Slevin Sax, enhetschef på Ersta flickhem, tycker att programmet ger en skev bild.
– Jag känner oro för vad bilden gör med de flickor som varit placerade här och inte känner igen sig. Det stämmer inte att vi inte larmat, vi har tagit alla åtgärder som går att ta i de här fallen. Vi har inte bara en larmknapp utan flera som vi trycker på varje dag. Så fort vi får reda på något blir de inkopplade, som polis, uppdragsgivare, barnpsykiatrin, vuxenpsykiatrin, akutmottagning för våldtagna på Södersjukhuset. Det är inte så att ingen bryr sig, eller att man kan skada sig själv upprepade gånger utan att något görs. Men vi står under sekretess och kan inte uttala oss i enskilda fall, säger Mary Slevin Sax.
Efter ett beslut från IVO 2014 kan utskrivning ske med omedelbar verkan om flickan inte passar på Ersta. Och enligt Stefan Nilsson, direktor för Ersta diakoni som driver Ersta flickhem, så har rutinerna verksamheten skärpts upp sedan den nya ledningen tillträdde i mitten av 2014.
– Nu har vi tätare uppföljning och snabbare och tätare samarbete med kommunerna, säger han.
Vad har ni gjort för att förhindra det som beskrivs i programmet?
– Jag känner inte igen mig i att personalen skulle ha en nonchalant inställning, som det beskrivs i programmet. Snarare handlar det om överengagemang. De misstag som gjorts handlar om att man väntat för länge med att skriva ut de som är för svåra. Nästa steg är ju en låst institution. Nu har vi blivit snabbare med att skriva ut.
Stefan Nilsson anser att lagstiftningen inte hängt med i den tekniska utvecklingen och önskar att den ändrades så att HVB-hem hade större befogenhet att till exempel beslagta mobiltelefoner i skyddande syfte.
– I programmet tar en av juristerna upp barnkonventionen som handlar om att alltid skydda. Barnkonventionen är jättefin, men vi lyder under svensk lag och det rimmar inte alltid. Vi får inte låsa in flickorna eller ta telefoner och får inte följa med mot deras vilja om de lämnar gården. De har rätt till sin integritet, men det blir en krock ibland eftersom de ändå är barn, säger Stefan Nilsson.