Katarina Söderström Nilsson är vårdenhetschef för förlossningen i Eskilstuna.
Förra året kom 2 798 barn till världen på förlossningsklinikerna i Nyköping och Eskilstuna. Det var 183 färre än år 2021. I Eskilstuna minskade antalet födda barn även mellan 2020 och 2021, medan det varit lite mer upp och ner i Nyköping.
Katarina Söderström Nilsson är vårdenhetschef för förlossningen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Enligt henne har arbetsbelastningen på kliniken inte minskat nämnvärt, trots att antalet förlossningar blivit färre.
– Vi har inte märkt någon större skillnad, säger hon.
Orsaken är nya rekommendationer kring igångsättning av gravida. Numera gäller att gravida inte bör gå över tiden mer än en vecka, i stället för som tidigare två. Även när det gäller andra riskfaktorer finns nya riktlinjer för igångsättning.
– Så det har påverkat oss, att vi har så många fler igångsättningar. Och en igångsättning genererar ju längre vårdtider. Så det har nog kompenserat varann, vi har färre förlossningar, men vi har högre vårdtyngd, säger Katarina Söderström Nilsson.
Omvänt gäller att belastningen på kliniken och på dem som jobbar där hade blivit större, om antalet förlossningar legat kvar på tidigare nivåer.
– Så är det ju. Nu har vi familje-BB där partnern och familjen får stanna. Och det kanske man ser hos andra som har ett hårdare tryck, att man får dra ner på det, och många tvingas kanske gå hem sex timmar efter förlossningen.
Nu har man i stället kunnat behålla en mer generös inställning, där familjen får stanna så länge de känner att det behövs. Det gäller även på Nyköpings lasarett, som har ett nära samarbete med förlossningen i Eskilstuna.
Samarbetet gör att de båda klinikerna kan hjälpa varandra, om någon av dem har ett högt tryck. Anette Frid Larsson är chef för kvinnokliniken i Nyköping och Eskilstuna. Enligt henne är förlossningen i Nyköping anpassad för att kunna ta emot upp emot 1 000 födande kvinnor per år, och hon ser därför inga problem med om antalet förlossningar skulle gå upp igen. Tvärtom.
– Nyköping behöver ju jobba för att vi ska ha fler förlossningar, absolut. Vi är ju rustade för det och har utrymme för det, säger hon.
Förlossningen på Nyköpings lasarett tog emot färre födande förra året, jämfört med året innan.
Någon anpassning av personalstyrkan med anledning av att antalet förlossningar har minskat är inte aktuell, vare sig i Nyköping eller Eskilstuna.
– Barnmorskor är en bristvara i Sverige och vi är otroligt glada för dem vi har, säger Anette Frid Larsson.
Frågan är dock om någon uppgång i antalet födda barn är att vänta sig i närtid. För utvecklingen i Sörmland är allt annat än unik. Barnafödandet har minskat i hela Sverige.
– Det är en långsiktig trend, konstaterar Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Nedgången beror på lägre fruktsamhet, det vill säga att kvinnor i snitt får färre och färre barn, och inte på att antalet kvinnor i barnafödande ålder har minskat. 2021 sågs en liten avvikelse från trenden, när fler barn föddes.
Det hängde troligen samman med pandemin och att fler arbetade hemma. Enligt Gunnar Andersson var det framför allt par som redan hade barn, som skaffade ett andra eller tredje då.
Vilka de underliggande orsakerna är, vet man inte. Gunnar Andersson konstaterar att det inte är någon skillnad mellan stad och land, och att socioekonomiska faktorer inte heller verkar kunna förklara varför människor skaffar färre barn. Möjligen ligger en ökad känsla av oro och ovisshet i omvärlden bakom.