– Alla kommuner i Sörmland utom Trosa ligger över rikssnittet. Det finns enskilda andra kommuner i landet med sju, åtta, tio procent skuldsatta men de ligger inte i Sörmland. Arbetslösheten är hög i till exempel Eskilstuna, och det brukar gå hand i hand med skuldsättning, säger Kronofogdens analytiker, Johan Krantz.
10 800 vuxna i Sörmland, majoriteten män, hade skulder hos Kronofogden på sammanlagt två miljarder kronor vid årsskiftet. Det motsvarar 4,7 procent av alla vuxna i Sörmland - den högsta andelen i landet.
I snitt är 3,8 procent av svenskarna skuldsatta hos Kronofogden. Medianskulden ligger på 58 000 kronor, men många sörmlänningar är skyldiga så mycket som tio miljoner kronor – eller mer. Nu tar Kronofogden höjd för att skulderna växer ytterligare till följd av coronavarsel och konkurser.
– Det tar lite tid innan vi ser förändringarna i ärendehanteringen, men vi förväntar oss en ökning till följd av corona. Stora företag som begär konkurs och många uppsagda kan leda till fler skuldsatta, men det tar lite tid. Det smäller inte till över en natt, säger Johan Krantz.
Varken varslade eller permitterade är de som riskerar skuldsättning den närmaste tiden.
– De har ändå en stabil inkomst, så de är inte den största riskgruppen. De som har jobbat inom hotell och restaurang men inte har fast anställning får ta den första vågen kan man säga. De har det värst, för de kan väldigt snabbt bli utan inkomst - och många av dem saknar a-kassa, säger Johan Krantz.
De som har så kallad skuldsanering, men fått ekonomiska problem av coronakrisen, kan få betala ett mindre belopp.
– Säg att jag var skyldig två miljoner förra året, och blev beviljad skuldsanering mot att jag betalar 3000 kronor i månaden utifrån min inkomst i fjol. Har jag plötsligt ingen inkomst längre så kan jag ansöka om omprövning, säger Johan Krantz.
En skuldfälla som kan uppstå under karantänen är att människor spelar på onlinekasinon - för pengar som de inte har.
– Osunt spelande som finansieras genom lånande, det är absolut en riskfaktor man ska ta på största allvar, säger Johan Krantz.
Det är ofta en stor kris som gör att man får skulder.
– Livshändelser är ofta utlösande - som arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Då har man lån, utgifter och abonnemang som motsvarar en viss inkomst. Så när situationen förändras så räcker inte pengarna till, säger Johan Krantz.