Det skiljer ungefär 500 kronor i månaden att bo och leva i en 67 kvadratmeter stor lägenhet i Vingåker jämfört med en likadan i Oxelösund. Oxelösundsbon sparar pengar på låga taxor för nyttigheterna fjärrvärme, el, vatten och avfall. Kallhyran, som styrs av sådant som läge och standard på boendet, är överhuvudtaget inte med i jämförelsen.
Den årliga Nils Holgersson-undersökningen visar att det har betydelse för vad som blir kvar i plånboken beroende på i vilken av de nio kommunerna sörmlänningen bor.
Att flytta till en kommun där taxorna är låga kan snabbt ge besparingar på tiotusentals kronor på bara några år. 500 sparade kronor i månaden blir till 18 000 på tre år och under en livstid över 400 000 kronor i dagens penningvärde.
Den stora skillnaden mellan dyra Vingåker och billiga Oxelösund märks främst på fjärrvärmepriset. Oxelösund ligger på listan över kommuner med landets lägsta fjärrvärmepriser.
– Där finns bland annat Luleå, Borlänge och Oxelösund. Den röda tråden är SSAB som vi har samarbete med gällande återanvänd värme. Det är deras masugnar som ger gaser som förbränns och blir värme, säger Per Alm, vd vid Oxelö energi.
Oxelösund har blygsam folkmängd men är till landyta en av landets minsta kommuner vilket även märks i den låga eltaxan. Det behövs inte så mycket elledningar och mycket har kunnat grävas ner med låga underhållskostnader som följd.
Vingåker, Sörmlands minsta kommun sett till folkmängd, är en dyr kommun att bo i då den ligger i topp i två av fyra kategorier. Samtidigt har Vingåker länets näst billigaste sophämtning men det betyder inte så mycket i sammanhanget då sophämtningen står för den klart minsta kostnaden av nyttigheterna.
Att taxor i små kommuner vanligen är höga bekräftas av Ann-Christine Nyberg, renhållningschef vid Sörmland vatten och avfall AB, som sköter renhållningen i Vingåker, Katrineholm och Flen.
– Vingåker är en liten kommun med ett litet invånarantal och då är det svårt. Inför nästa år har vi lagt förslag på att höja renhållningstaxan i Vingåker med 15 procent från den första januari.
Fjärrvärmen som är den största taxan av de fyra i undersökningen, är som dyrast i Gnesta kommun, den näst minsta i länet. Fjärrvärmenätet i Gnesta ägs av det Gotlandsbaserade Rindi energi AB. Bolaget skriver i en rapport att det är svårt att driva verksamheten på en liten ort med låg försäljningsvolym.
I Sörmland har priserna på fjärrvärme, el, vatten och avfall stigit med 2,3 procent sedan undersökningen gjordes år 2013. Samtidigt har priserna i hela samhället sjunkit med 0,6 procent.
Länets största kommun, Eskilstuna, drar nytta av stordriften då all infrastruktur kan slås ut på många kunder. Eskilstuna är billigast på vatten och el och ligger näst lägst när det gäller fjärrvärme. Sammantaget är Eskilstuna länets näst billigaste kommun när det gäller de fyra nyttotaxorna. Det kommunala bolaget Eskilstuna energi och miljö har monopol på allt utom elnätet, där man dock är dominerande.
Hur håller Eskilstuna nere priserna?
– Ta fjärrvärme som exempel. Två saker skiljer framför allt, en är hur gammalt nätet är. De kommuner där det är investerat på senare år har högre kostnader. Eskilstuna har varit med länge, fjärrvärme är en tradition här sedan år 1969. Den andra faktorn handlar om täthet. I en tätortskommun får du en lägre kostnad att dra fram fjärrvärmen, säger Fredrik Stake, affärsområdeschef marknad och försäljning vid Eskilstuna energi och miljö.
Han exemplifierar med Strängnäs som kontrast. Det är en kommun med de olika kommundelarna Stallarholmen, Mariefred och Åkers styckebruk och dessutom en investering i ett nytt värmeverk under 2000-talet. Där är fjärrvärmepriset högt.
Går det att göra något för att pressa taxekostnaderna?
– Ju fler som ansluter sig desto fler delar på kraftvärmeverket och ledningsnätets kostnader, säger Fredrik Stake.