Eftersatta hovar, smutsiga hästar och boxar som inte var rengjorda är några av länsstyrelsens anmärkningar. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Kvinnan hade haft ett så kallat paragraf 16-tillstånd sedan 2006 utfärdat av den kommun i östra Sörmland där hon hållit hästarna. Tillståndet ger innehavaren rätt att bedriva yrkesmässigt hållande, uppfödning, försäljning, upplåtande samt förvaring eller utfodring av hästar.
Men i april i år beslöt länsstyrelsen att återkalla tillståndet och begärde att det 20-tal hästar som hölls på gården, enligt kvinnan endast hennes egna och anhörigas, skulle minskas ner till icke tillståndspliktig nivå, det vill säga nio. Även om kvinnan valde att överklaga gällde beslutet omedelbart, hon hade tolv veckor på sig att dra ner på antalet hästar.
Bakom länsstyrelsens beslut låg återkommande anmärkningar på dålig hästhållning. I januari i år gjordes en kontroll efter att länsstyrelsen fått in en anmälan. Inspektörerna fann en häst som var så mager att revben och ryggrad stack ut och den hade inte fått nödvändig vård för sitt tillstånd. Dessutom fanns en rad skaderisker för hästarnas del som trasiga hagar och boxar, som dessutom inte var rengjorda på länge.
En häst var så smutsig att den fått så kallat gödselpansar, torkad avföring som bildar ett fast skikt eller större områden med gödselkockor.
Vid nästa kontroll en månad senare informerade länsstyrelsen ägaren att det fanns skäl att omhänderta hästarna och nya brister hittades. Flera hästar saknade torra och rena ytor att ligga på. Ingen av gångerna hade kvinnan registrerat hästinnehavet hos Jordbruksverket.
Kvinnan anger i sitt överklagande till förvaltningsrätten att hon har åtgärdat samtliga brister som länsstyrelsen anmärkt på och anlitat både veterinär och hovslagare. Dessutom påpekar hon att hästarna på gården endast används som naturvårdare för att berika mångfalden i landskapet och inte för kommersiell verksamhet.
Men förvaltningsrätten konstaterar att bristerna är av allvarlig karaktär och har pågått under en längre tid. Det framkommer även att vissa brister tidigare uppmärksammats av djurhållaren, men ändå inte åtgärdats, vilket förvaltningsrätten ser särskilt allvarligt på. Rätten instämmer i länsstyrelsens åsikt om att kvinnan inte längre är lämplig att hålla ett större antal hästar och avslår hennes överklagan.