De flesta spekulanterna i Eskilstuna är från närområdet, säger Carina Lorentzon, mäklare och kontorschef hos Skandiamäklarna.
I hela landet ligger Malmö längst ned på listan, där bara 14 procent av fritidshusen ägs av någon som inte bor i kommunen, länet eller landet. Här i Sörmland ägs nästan alla fritidshus av personer folkbokförda i Sverige: 99,46 procent. I Kronobergs län är siffran 61 procent, vilket innebär att fyra av tio småländska sommarhus har ägare i andra länder, oftast i Danmark. I Sörmland står 0,2 procent vardera av norrmän, danskar och tyskar för ägandet av den lilla andelen utlandsägda fritidshus.
När det gäller ägare bosatta i andra kommuner ser det annorlunda ut, visar statistik från SCB.
I Eskilstuna ägs mindre än hälften, 48 procent, av fritidshusen av någon som inte bor permanent i Eskilstuna kommun.
– Det märks på visningarna, de flesta spekulanterna är från närområdet. De flesta vill inte åka alltför långt. De kommer från närområdet, Eskilstuna, Södertälje, Stockholm, Västerås, säger Carina Lorentzon, fastighetsmäklare och kontorschef hos Skandiamäklarna i Eskilstuna.
Sju av tio fritidshus i Nyköping ägs av andra än Nyköpingsbor.
– När vi visar fritidshus är majoriteten stockholmare. Det är jätteattraktivt för stockholmarna här. Det är prisvärt och avståndet är rimligt för att kunna pendla, säger fastighetsmäklaren Mohammed Mouaid, från Svensk fastighetsförmedling i Nyköping.
När det är fritidshus till salu i Nyköpingstrakten, är de allra flesta som kommer och tittar från Stockholm, säger Mohammed Mouaid, mäklare hos Svensk fastighetsförmedling.
När det gäller permanentboenden är dock Nyköpingsborna i majoritet, fortsätter han.
I Katrineholm ägs vart fjärde fritidshus av katrineholmare, 74 procent av ägarna kommer från någon annan kommun.
Den här soliga söndagen visar mäklaren Gunnar Malmkvist från Fastighetsbyrån en villa på landet, några kilometer nordväst om Katrineholm. Han har först haft en digital visning och ska nu visa huset för 20 föranmälda sällskap, som får "slot-tider", för coronans skull.
Permanenthusen lockar lokalbefolkningen mest, fritidshusen lockar stockholmarna, kan Gunnar Malmkvist, mäklare hos Fastighetsbyrån konstatera.
– Några av dem som kommer idag tänker nog fritidshus. Men annars är det mest lokala köpare, när det gäller permanenthus. Ofta unga par som bor i stan idag.
I oktober sålde han ett fritidshus i Björkvik, där 85 procent av de intresserade var från storstan.
– Det var en Stockholmsfamilj som köpte det.
I Sörmland bor över 99 procent av fritidshusägarna i Sverige. I Kronobergs län är motsvarande siffra 60 procent.
I Strängnäs ägs 81 procent av fritidshusen av någon som bor utanför kommunen och i Vingåker är siffran 82 procent. I kustkommunerna Oxelösund och Trosa är andelen utsocknes ägare ännu större: 83 respektive 84 procent bor permanent på annan ort. I Flen är siffran 87 procent. Gnesta, som ligger ganska långt från kusten, toppar dock listan tillsammans med Borgholm på Öland. Hela nio av tio fritidshus ägs av någon som inte bor i Gnesta.
Det påverkar en liten kommun, att ha många invånare som behöver service, men som inte betalar skatt i kommunen.
– Absolut innebär det att vi behöver hålla öppet för dem som inte bor här. Men vi har också otroligt stor nytta av sommargästerna. De hjälper till att hålla näringslivet igång, de är en klart bidragande kraft för våra näringsidkare, säger Johan Rockström (S), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta.
Gnesta, samt Borgholm på Öland, är de kommuner i Sverige där flest fritidshus, 90 procent, ägs av personer som bor i andra kommuner.
Sommargästernas inköp i de lokala butikerna märks tydligt på sommaren, fortsätter Rockström. Men även under pågående pandemi har det märkts, att fler är i sina stugor och kommer in till samhället för att handla.
– Räknar man strikt ekonomiskt, tror jag att sommargästerna är en tillgång för oss. Men vi ser såklart helst att de bosätter sig permanent i vår kommun.