Stor ökning av digitala råttfällor i Sörmland

Råttor är skadedjur som kan bära på virus och som kan orsaka stora skador på bostaden. Antalet råttsaneringar ökar för vart år som går i Sverige och det blir allt vanligare med digitala råttfällor. En digital råttfälla kan liknas vid ett tjuvlarm som är uppkopplad direkt mot nätet.

– När du lyckas fånga ett djur eller när en råtta befunnit sig nära fällan skickas ett larm till vår larmcentral. Syftet med tjänsten är att vi snabbare ska kunna sätta in korrigerande åtgärder, berättar Thomas Westman, skadedjursexpert på Anticimex.

Det är främst i storstäder som Eskilstuna och Nyköping som förekomsten av råttor är stor. I mindre städer som Katrineholm och Strängnäs är problemet inte av samma dignitet. Framförallt ser vi råttorna vistas i offentlig miljö bland människor.

– De följer oss vart vi än går eftersom de vet att här finns mat att hämta. I samband med nybyggnation är förekomsten av råttor stor. Det beror på att vi förstört deras naturliga miljö, berättar Susanne Siiberg, kundservicechef för Anticimex i Eskilstuna. Traditionell skadedjursbekämpning innebär återkommande inspektioner av faciliteter av santitetsföretaget. Med hjälp av digitala råttfällor kan sanitetsföretaget markant minska tiden från att problemet identifieras till att ett larm skickas.

Tekniken har Anticimex arbetat med sedan 2009 och senaste året har den digitala tjänsten utvecklats i allt högre takt. Det finns idag två varianter av tekniken, en som sitter nere i avloppsröret och som direkt känner av råttans rörelser. Andra fällor över mark använder elstötar eller vanliga slagfällor för att eliminera skadedjuret. 2018 ökade Anticimex nationella insatser kring traditionell sanering med 0,8 procent. Det kan jämföras med siffran för antalet digitala råttfällor där ökningen låg på 29 procent mot året innan. I landet finns drygt 22 000 digitala råttfångare. Motsvarande siffra för 2017 var drygt 15 0000. I Sörmland handlar det om en ökning på 22 procent.

– Antalet digitala råttfällor har ökat i många av Sveriges kommuner och landsting. Metoden gör att vi får en tydligare kartläggning över problemets omfång. Därmed kan vi vid ett tidigt stadie sätta in förebyggande åtgärder, säger Thomas Westman.

En anledning till den stora ökningen av antalet digitala råttfångare är att lagen kring bekämpningsmedel mot råttor har blivit mer strikt. Det är inte längre tillåtet att permanent lägga ut råttgift i sin bostad. Som ansvarig måste man se över den typen av åtgärd. Med digitala råttfällor som metod behöver inte Anticimex använda kemiska medel och slipper extraarbetet med att kontrollera förekomst av skadedjur för att få fylla på nytt gift.

– Det är en giftfri metod. Det här har påskyndat processen med att få ut fler digitala råttfällor. Att bekämpa gnagare har tidigare byggt mycket på användningen av bekämpningsmedel. Men det finns bättre sätt att arbeta på, menar Thomas Westman.

– Det handlar om att hålla koll, att som kommun se till att soptunnor töms och att mat inte kastas på marken. Med digitala fällor kan vi enkelt se över frekvensen av besökande råttor. Vi har en större helhetsbild för råttornas rörelsemönstrer om hur de förflyttar sig och vart de befinner sig. Det ger ett bra stöd för oss att kunna arbeta på ett mer effektivt vis, säger Susanne Siiberg.