Hur mycket mer tror du att män tjänar än kvinnor? Så löd frågan till fem flickor som går sista året på högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund. Mellan fem och tio procent, kanske, gissar de.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat ytterst lite de senaste 20 åren och 2014 var kvinnornas lön 87 procent av männens. Men ännu större är skillnaderna när man tittar på total inkomst. Det visar sig att männen i Sörmland tjänar 35 procent mer än kvinnorna. I Oxelösund är männens förvärvsinkomst hela 43 procent högre än kvinnornas. Det är den största skillnaden i länet. Nyköping är inte långt efter på 39 procent. Det var dessa siffror som gjorde att tjejerna på Breviksskolan undrade om kvinnorna verkligen var medvetna om läget. De tror att en del av förklaringen är att det är vanligare med manliga chefer.
– De kanske tycker att män är mer känslokalla och kan fatta snabbare beslut, säger Hanna Krusell.
– Eller så vill de helt enkelt ha män till chefer för att de tar män mer seriöst, säger Moa Husseini.
Flera orsaker ligger bakom skillnaderna, en är att män jobbar heltid i högre grad än kvinnor, en annan att kvinnor vabbar mer, är föräldralediga mer och är sjuka mer.
– Och vi har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Generellt lönar det sig mer att arbeta i mansdominerande yrken, säger Lena Bernhardtz som arbetar med jämställdhetsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB).
En annan orsak är just att män oftare är chefer.
– De har lättare att avancera. Det kanske kommer en förändring, men vi har inte sett så mycket av den än, säger Lena Bernhardtz.
Redan i skolan är det skillnad mellan tjejer och killar, säger niorna på Breviksskolan. Medan killarna tar mer plats lär sig tjejerna ofta att vara den större personen och låta saker passera.
– De säger till oss att ta mer plats, men när vi pratar utan att räcka upp handen, som killarna gör hela tiden, då blir vi tillsagda, säger Moa Husseini.
– Vi kan sitta där och räcka upp handen medan lärarna oftast går till dem som ropar högst, säger Hanna Krusell.
Killarna tar mer plats, konstaterar Elin Widerberg.
– Och när man söker en chef så söker man en person som vågar ta mer plats, säger Soumita Vilaythong.
Och som så många andra ungdomar berättar de om vilka glåpord som kan slängas efter tjejer.
– Om någon är lättklädd blir hon kallad för hora, säger Johanna Hyvönen.
När man tittar tillbaka till år 2000, det år då årets nior föddes, så har det hänt ganska lite med inkomstskillnaderna.
Hur tror ni att det ser ut om 16 år till?
– Jag tror det kommer att gå lite framåt, men sakta, säger Soumita Vilaythong.
– Det kanske är vår generations uppdrag att fixa det här.