En hög kostnad per elev och år betyder inte nödvändigtvis mycket pengar till undervisningen. I totalbeloppet ingår bland annat också lokalkostnader. Men Gnesta är den kommun som lägger ner mest pengar på såväl undervisning som lokaler.
– Vi har landat högt för att vi har valt att satsa, säger Johan Rocklind (S), som är kommunstyrelsens ordförande í Gnesta.
Däremot medger han att lokalkostnaderna på 24 200 kronor per elev – nästan dubbelt så mycket som Eskilstunas 13 900 kronor – kanske är onödigt höga.
– Men det har hittills varit svårt att göra något åt. En förklaring kan vara att vi valt att satsa på mindre skolor i stället för att lägga ner dem som många andra kommuner.
Ser man till betygssnittet hamnar Gnesta en bit under rikssnittet. Att en kommun satsar mycket pengar på skolan innebär inte med automatik höga betyg. Det är Katrineholm ett exempel på. Kommunen är en av de Sörmlandskommuner som satsar mest på undervisningen, men betygssnittet är ett av de lägsta.
– En slutsats man kan dra är att pengar inte löser alla problem, säger bildningsnämndens ordförande Anneli Hedberg (S).
Samtidigt påpekar hon att Katrineholm är en av de kommuner i landet som tagit emot flest barn från andra länder, vilket kan vara en förklaring.
– Att vi lägger mycket pengar på skolan är en medveten satsning, och vi är inte alls nöjda med resultatet. Möjligen är det så att vi skulle behöva satsa ännu mer med tanke på förutsättningarna.
Flertalet av de kommuner som tidningen pratat med framhåller att målsättningen är att styra över pengar från lokaler till undervisningen. Däribland Strängnäs, som har näst högst lokalkostnader i länet, medan kostnaderna för undervisningen ligger relativt lågt.
– Under 2000-talet har ett flertal friskolor startat i Strängnäs och dessa har blivit väldigt populära, säger Fredrik Lundgren (FP), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Strängnäs.
– Var tredje grundskoleelev i kommunen har valt att gå i en friskola. Det har lett till att vi har för stora lokaler i förhållande till antalet elever. Men nu har vi genomfört en stor och omdebatterad omorganisation. Om den påverkar lokalkostnaderna framöver är däremot för tidigt att säga.
Eskilstuna är den kommun i länet som hittills lyckats bäst med att hålla nere lokalkostnaderna. Med 13 900 kronor per elev ligger man en bra bit under rikssnittet.
– Vi blev själva förvånade över att våra lokaler kostar så lite, men vi har många stora skolor som är gamla, säger Sarita Hotti (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
En annan förklaring kan vara att Eskilstuna under många år sett över lokalkapaciteten och anpassat den till det sviktande elevunderlaget genom att lägga ner flera skolor. Men trots att lokalerna är billiga läggs förhållandevis lite på undervisning i Eskilstuna – 44 200 kronor per elev och år.
– Vår ambition är att styra över pengar till skolan från andra nämnder, säger Sarita Hotti. Vi ser också att det händer saker, men inte så fort som vi skulle önska.
I Sörmland lägger Flen ner allra minst på undervisningen – 40 100 per elev och år.
– Men just nu pågår ett projekt där vi tittar på hur vi kan förändra skolan, säger Kristina Jävergren (S), ordförande i Flens barn- och utbildningsnämnd.
– Syftet är att höja undervisningsdelen. Något slutgiltigt förslag är inte klart än, men förhoppningsvis innebär det mer resurser. Så tolkar jag det i alla fall eftersom hela kommunfullmäktige ställt sig bakom den här satsningen. Jag tror det behövs mer pengar till skolan.
Även Nyköping ligger lågt när det gäller lokalkostnader – 15 200 kronor per elev och år. Men inte så länge till.
– En helt nybyggd skola kommer att invigas höstterminen 2014, och det kommer naturligtvis påverka kostnaderna, säger Cajsa Widqvist (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Det kommer inte att påverka vad vi lägger på undervisningen, men förmodligen behöver vi äska mer pengar från kommunstyrelsen för att täcka hyreshöjningen.