Gården Rottninge ligger mitt mellan Stigtomta och Vrena. På ena sidan markgränsen finns Hallbosjön, dit korna nu går för att dricka vatten, och på den andra ligger granngårdar och mindre lantbruk. 1938 bosatte sig Ture Olsson på gården och där börjar historien.
– Han hade väl säkert tio barn. De var ju rätt många på den tiden, berättar Gustav Olsson.
Han har tagit skydd från solen och sitter med systern Klara och sin fru Lotten i den gamla ladan, som numera är ett kafé och loppis. Sedan Ture Olsson har Rottninge fortsatts drivas av familjen. Syskonen Klara, 27 år, Erik, 34 år och Gustav, 37 år, är den fjärde generationen.
– Jag har velat ta över gården ända sedan tonåren. Men Gustav, du var inte så intresserad, säger Klara och ler glatt mot sin bror.
– Nej, jag såg hur mycket vår pappa, Klas, jobbade och sedan jämförde jag det med mina kompisars pappor som tog semester och inte behövde oroa sig över lån och pengar hela tiden, svarar han.
Trots det valde ändå Gustav att engagera sig i gården tillsammans med sina syskon, och med generationsskiftet kom också förändringarna. Redan 1991 gick gården över från mjölkproduktion till köttproduktion. Men för tre år sedan togs det ett steg till. Efter påtryckningar från Klara gick pappa Klas med på att satsa på ekologiskt.
– Jag tjatade länge på vår far. Så äntligen hösten 2013 fick vi möjlighet att arrendera mer mark och då gav han med sig. Vi ansökte om att bli kravcertifierade våren 2013 och det blev klart i april i år, berättar Klara.
För att bli kravcertifierade krävs bland annat att djuren inte får i sig några bekämpningsmedel och att gården måste kunna förse korna med egenproducerat foder. Marken de fick arrendera gjorde det möjligt.
I dag delar syskonen på ägandet, men Klara är den enda som bor permanent på gården och ansvarar för driften. Pappa Klas och mamma Lisa finns kvar, och det har varit svårt och jobbigt för Klas att släppa gården. Han har styrt allt själv i många år, men han vill ju också gå i pension, berättar syskonen.
I dag är målet att intäkterna från gården ska kunna försörja Klara och ge henne en skälig lön. Erik arbetar som ingenjör i Jönköping och Gustav doktorerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm där han bor med sin fru.
– Det mesta vi får in går tillbaka till gården. Loppisen är ett sätt att få ut mer av gårdens värde, säger Gustav.
Loppisen öppnade de förra veckan och första dagen kunde de räkna till drygt 40 bilar på gården. I helgen hoppas de få ännu fler besökare och de tipsar särskilt om mamma Lisas kladdkaka som säljs i kaféet.