Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågtrafikplanering vid KTH, har räknat på kostnaderna för samhället när tågen inte går som de ska.
– Det är inte alls bra. Utan förtroende för tåget blir det mer utsläpp när folk tar bilen istället. Och i värsta fall känner man sig tvungen att flytta eller byta jobb. Vitsen med de nya järnvägarna - som till exempel Svealandsbanan - är ju att man ska kunna pendla på längre avstånd. Fungerar inte det så faller hela tänket med regionala arbetsmarknader, som man byggt de här järnvägarna för.
Bo-Lennart Nelldal är professor emeritus i tågtrafikplanering vid KTH. Ett av hans forskningsprojekt har handlat om samhällskostnaderna när tågen inte går som de ska. Bland annat har han tittat på punktligheten på Svealandsbanan genom norra Sörmland.
När Nelldal beräknar de samhällsekonomiska förlusterna hittills i år på sträckan mellan Eskilstuna och Södertälje har kostnaderna mer än fördubblats, jämfört med för tre år sedan. Mellan januari och april 2019 uppskattade han att förseningar och inställda tåg på banan hade kostat samhället 15 miljoner. I år rör det sig istället om 40 miljoner för samma period.
Nelldals beräkningar bygger på Trafikverkets statistik över tågstörningar och på en uppskattning över hur många resenärer som kan ha berörts av missad punktlighet. Talet multipliceras därefter med förväntade inkomstbortfall och andra kostnader som drabbat resenärer till följd av förseningarna. Även extra kostnader för tågpersonal och operatörernas intäktsförluster räknas med.
Uträkningen ska ses som en uppskattning och är inte en exakt siffra, men ger ändå en fingervisning om hur stora summor det faktiskt rör sig om som går förlorade när tågtrafiken inte fungerar som den ska. Och sett till strulet på samtliga banor i Sörmland hittills i år, så handlar det om stora kostnader för samhället, säger Bo-Lennart Nelldal.
– Tid är pengar helt enkelt och det upplevs som mycket mer negativt om tåget är försenat än bara den tid som den faktiska förseningen innebär. Blir du sen till jobbet kan det sedan påverka hela dagen och gör kanske att man till exempel inte hinner hem i tid. Faktum är att det är en kostnad som både samhället och individen upplever.
Att vårens tågkaos märkts av på länets arbetsplatser är tydligt. Vi har pratat med arbetsgivare runt om i Sörmland som är beroende av inpendlande arbetskraft. Även om ingen säger att tågproblemen haft direkt påverkan på verksamheten vittnar samtliga om en ohållbar situation i längden.
Nyköpings tingsrätt är en av arbetsplatserna. Hit dagspendlar många av domstolens yngre jurister, men också några av domarna, berättar Elisabet Wass Löfstedt, lagman och chef på tingsrätten.
– Det är klart att situationen har påverkat min personal. Framför allt genom att folk fått ta tidigare tåg för att försäkra sig om att hinna i tid till våra förhandlingar. De har då också fått långa arbetsdagar, då man kanske tvingats åka en tidigare avgång in och en timme senare hem.
Elisabet Wass Löfstedt tror att frågan kan bli större på sikt om problemen med tågen skulle bestå.
– I förlängningen blir det här en arbetsmiljöfråga för oss. Folk vill anpassa sitt liv så att man får tid till återhämtning och en balans mellan arbete och fritid och det försvåras om tågtrafiken inte fungerar.
Arbetsgivare i Sörmland vittnar om hur sena och inställda avgångar skapar daglig frustration och stress för deras personal.
En annan arbetsplats som är beroeden av fungerande arbetspendling är Energimyndigheten i Eskilstuna. Även om pandemin lett till att medarbetarna fått bättre möjligheter att jobba hemifrån så är det ett problem att tågen inte håller tiden, säger HR-chef Elin Hansen.
– Två tredjedelar av de 450 personer som arbetar här pendlar in någonstans ifrån. Det påverkar jättemycket i det långa loppet om tågen inte går som de ska och innebär frustration och daglig stress. Vi har inte haft upp det som en stor risk ännu, men om det skulle fortsätta så här så kan det få stor påverkan för oss.
Ni upplever inte att situationen är hållbar i längden?
– Nej, det är den inte. Ibland har vi också väldigt viktiga arbetsresor som vi ska iväg på. Det kan handla om möten på departement eller på regeringskansliet. Och de tågen går ju inte heller.
Vad gör ni då?
– Det man kan göra är att åka ett tidigt tåg på morgonen om man ska ha mötet vid lunch, för att vara säker på att något tåg däremellan i alla fall kommer att gå. Man planerar för tågstrul, helt enkelt.