Vaccinationsgraden i Ukraina är lägre än i Sverige, och det finns också en mer utbredd skepsis mot vacciner mot covid-19. Det säger Region Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo. För den svenska sjukvården gäller att nå ut med korrekta uppgifter.
– Där blir det information, och att förklara vaccinets styrka, säger Mäkitalo.
När flyktingar från kriget i Ukraina nu kommer till Sverige och Sörmland, kommer de att erbjudas bland annat vaccin mot covid-19. Men även mot andra sjukdomar.
Alla barn kommer att erbjudas gratis vaccination i enlighet med det svenska barnvaccinnationsprogrammet. Även vuxna ska erbjudas samma vacciner som alla andra i Sverige, men kan kanske komma att få betala en avgift.
Flyktingarna kommer även att få erbjudande om att genomgå en hälsoundersökning, som bland annat innehåller screening för vissa sjukdomar, bland annat för tuberkulos.
– Orsaken är att det finns en del tuberkulos i Ukraina, och en del har varit resistent mot vissa läkemedel, säger Signar Mäktialo.
Samtidigt påpekar han att många av dem som nu kommer är yngre och oftast friska.
– Det kommer en ganska frisk population kvinnor med barn.
För kvinnor i barnafödande ålder kommer man att kontrollera om de har haft röda hund eller inte. Att som gravid få röda hund innebär en risk för allvarliga fosterskador.
– Där blir det viktigt med vaccination. Ett barn som får grava skador är dels tråkigt och innebär ett lidande, men det är också undvikbart till en mycket ringa kostnad, säger Signar Mäkitalo.
Att nå ut med information till alla dem som kommer kan bli ett problem, konstaterar smittskyddsläkaren. De som söker asyl blir registrerade, och kan därmed lättare nås. Men ukrainare har rätt att vistas i Sverige i 90 dagar utan att anmäla sig, varför myndigheterna inte nödvändigtvis har koll på alla som kommer.
Mats Henningsson, hälsovalschef i Region Sörmland, säger att man därför också riktar information mot den svenska befolkningen för att nå dem som har kontakt med ukrainska flyktingar. Regionen hoppas också nå ut med information via civilsamhället, som hjälporganisationer.
– De som bor i enskilda boenden eller hos släktingar måste vi försöka nå via andra kommunikationskanaler. Vi kommer också att försöka informera på ukrainska och ryska och lägga ut på hemsidan, säger Mats Henningsson.