I Sverige finns en nationell transportplan samt 21 länstransportsplaner som reglerar hur mycket skattepengar som ska satsas på våra väg- och järnvägar, men också på sjö- och luftfart. I nuvarande plan för 2018–2029 finns totalt 622,5 miljarder kronor avsatta för hela riket. Av dessa har Sörmland fått drygt 1,1 miljard kronor.
Järnvägsnätet finansieras med hjälp av den nationella planen, likaså de nationella stamvägarna. I Sörmland är det E4, E20 och riksväg 56 som klassas som nationella stamvägar. Övriga riksvägar och länsvägar finansieras med hjälp av länsplanen.
Planerna sträcker sig tolv år i taget, men uppdateras vart fjärde år. Våren 2022 är tanken att nya planer ska vara framtagna för 2022–2033. I Sörmland arbetar man febrilt med att se över vilka infrastruktursatsningar som bör vara med.
– Vi är mitt uppe i framtagandet av en ny länsplan. Vi ska ha klart en första remissversion till juni och sedan ska den gå ut på remiss i höst. Ledstjärnan i arbetet är att öka de hållbara transporterna, få fler gång- och cykelvägar samt förbättrad kollektivtrafik. Det kan handla om fler busshållplatser, säger Fredrik Högberg, infrastrukturstrateg på Region Sörmland.
– Att ta fram en plan är dock lättare sagt än gjort. Vi styrs av vägplaner och den fysiska planeringen. Dessutom får vi jobba med en fiktiv budget eftersom vi ännu inte vet hur mycket pengar vi får i den nya planen, fortsätter han.
De större infrastrukturprojekten som finns med i nuvarande länsplan och som ligger nära i tid, brukar vara de mest troliga investeringarna som förs över till den nya planen. Det handlar bland annat om en ny infart till Trosa och att bygga om riksväg 218 mellan Vagnhärad och Trosa. Dessutom ska sträckan mellan Dunker och Björndammen på riksväg 55 byggas om till mötesfri landsväg.
Men pengarna räcker inte till allt. För några dagar sedan stod det klart att arbetet med att bygga om riksväg 53 söder om Eskilstuna är försenat. Anledningen är att det saknas finansiering då projektet blivit betydligt dyrare än tänkt. Fördyringar kan även innebära att andra satsningar får stryka på foten.
– Det är en utmaning att bygga så mycket som möjligt och få pengarna att räcka till. Jag oroar mig för fördyringar kopplat till större investeringsprojekt, säger Fredrik Högberg.
Trots att den ekonomiska ramen är tajt jobbas det med att ta fram andra objekt som skulle kunna realiseras på lång sikt.
Några exempel är mötesfri väg mellan Nyköping och Vrena, en infart till Skavsta från E4, mötesfri väg mellan Flen och Yxtatorpet samt mellan Björndammen och Strängnäs. Det finns även planer på att förbättra framkomligheten på Västerleden i Eskilstuna, likaså att bygga mötesfri väg mellan Strängnäsbron och Hjulstabron.
– Dessa objekt är inte prioriterade i dagsläget, men politikerna skulle kunna lägga fram dem som förslag om ramen för länsplanen utökas, säger Fredrik Högberg.
Ivan Andic är planeringschef på Trafikverket i region Öst. Han säger att underhållsbehovet av våra väg- och järnvägar har växt på grund av trafikökningar och eftersatt underhåll. Om det kommer att påverka de ekonomiska ramarna för ny infrastruktur är dock oklart.
– De projekt som är pågående, som riksväg 56 mellan Katrineholm och Alberga, lär däremot inte påverkas. Däremot kan länken mellan Alberga och Kungsör påverkas eftersom projektet har svårt att hävda sig mot andra prioriteringar, säger han.