Undersköterskeupprorets grundare: "Utbredd tystnadskultur i Sverige"

Genom Undersköterskeupproret vill medarbetare förbättra sin arbetssituation. Men något uppror, förutom på ett ställe, har ännu inte tagit fart i Sörmland.

Marie Wiberg och Jenny Klingstam på väg att lämna över namninsamlingen till socialministern.

Marie Wiberg och Jenny Klingstam på väg att lämna över namninsamlingen till socialministern.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sörmland2019-09-05 04:26

Undersköterskeupproret är ett initiativ som sträcker sig över hela Sverige och som startades i våras. Arbetet består i att förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar som undersköterskor. Det kan handla om schemafrågor så att familjelivet fungerar ihop med ens arbete, men också att det behöver bli fler undersköterskor i verksamheterna. I augusti lämnades en lista in till socialminister Lena Hallengren (S) med över 15 000 namnunderskrifter för att förbättra arbetssituationen.

Åsa Samuelsson är sektionssamordnare för fackförbundet Kommunal i sektion Nordost. Det innefattar Nyköping, Trosa, Gnesta och Oxelösund. Hon säger att det inte har varit något större uppror i området, förutom i Oxelösund. Samtidigt säger hon att det finns undersköterskor som är engagerade i frågorna.

– Jag har inte fått kännedom om att medlemmar i exempelvis Nyköping vill driva de här frågorna på lokal nivå, till skillnad från i Oxelösund. Däremot har jag sett att de är engagerade och att det finns personer som har anslutit sig till den nationella Facebookgruppen, säger Åsa Samuelsson.

I Katrineholm, Flen, Vingåker, Eskilstuna och Strängnäs finns det enligt Kommunal heller inget uppror bland undersköterskorna. Däremot välkomnar fackförbundet medlemmar att höra av sig om de känner att de behöver hjälp i frågorna.

– Samtidigt tycker vi att det är värt att göra någonting på det här så att det inte bara rinner ut i sanden, säger Dan Alf, kommunikatör på Kommunal Öst.

Han poängterar dock att upproret inte är något initiativ från fackförbundets sida och säger att det är enskilda medlemmar som i sådana fall får starta det. Vad som kan hända i Sörmland framöver låter han därför vara osagt.

– Vi får se om vi kan följa upp Undersköterskeupproret framöver. Det gör vi gärna, men vi får återkomma till det, säger han.

Åsa Samuelssons uppfattning är att frågorna tidigare har handlat om arbetstagarnas löner, men att fokus i debatten flyttats till arbetsmiljön. I takt med att besparingar görs menar hon att det är värt att ifrågasätta hur undersköterskorna ska orka.

– Dessutom bör samtliga arbetsplatser ha ett skyddsombud som har mandat att driva på arbetsmiljöfrågor. Det borde ligga i arbetsgivarens intresse att se till att det finns ett skyddsombud eftersom arbetsmiljölagen är lika för båda parter.

Undersköterskeupproret grundades av Marie Wiberg och Jenny Klingstam från Västerås. Marie Wiberg berättar att det kräver både tid, engagemang och mod för att starta en lokal grupp. Det tror hon kan ha haft betydelse till varför undersköterskor i Sörmland ännu inte har engagerat sig mer.

– Den sistnämnda orsaken tror vi har mycket att göra med att vi har en utbredd tystnadskultur i Sverige. Men sedan kan det också handla om att man tycker att det räcker att vara med i det nationella upproret, säger hon.

Efter att listan med namnunderskrifter från undersköterskor runt om i landet lämnades in till socialministern har ännu fler valt att skriva på.

– Nu har vi bara hållit på sedan mitten av april, men vi tycker att vi har blivit stora ändå. Senast jag kollade var det en bra bit över 20 000 undersköterskor som skrivit på listan, säger hon.

I nästa vecka kommer Kommunal Öst att intervjua grundarna om deras initiativ.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om