– Jag tycker det är väldigt bra att veckan uppmärksammas, att man sätter fingret på att vi har brist på organ. Den stora vinsten är att man pratar om det och ökar medvetenheten, säger Mikaela Jonasson, donationsansvarig läkare vid Mälarsjukhuset.
Hon förklarar att den största andelen som står på väntelistan på att få organ väntar på njurar. Som levande donator kan man donera njurar och delar av levern. Det är ovanligt att personer donerar organ till någon som de inte känner, men det förekommer varje år, menar Mikaela Jonasson:
– Det vanligaste är att man utreder familj och släktingar. Är det så att det inte finns någon levande donator sätts man upp på en väntelista och matchas mot avlidna donatorer. Det kan ta allt från en vecka till flera år.
Under tio åren som Mikaela Jonasson arbetat som donationsansvarig läkare har hon märkt av en förändring:
– Det finns en öppenhet i samhället kring ämnet som inte fanns förut, att man faktiskt lyfter frågan själv.
Enligt Socialstyrelsen har 1,7 miljoner svenskar registrerat sig i donationsregistret. Av dem är åtta av tio positiva till organdonation. Registret avser inte donation av vävnader och organ från levande donatorer. Varje år dör 30 – 50 personer i väntan på en organtransplantation. Behovet av vävnader och organ är större än tillgången.
– Det är mycket mer sannolikt att man blir mottagare av ett organ än att man avlider på ett sätt att organen kan doneras, avslutar Mikaela Jonasson.