Det föds för få barn i Sverige. Och för att skolan, vården och omsorgen i framtiden ska fungera krävs fler invandrare.
För landstinget är framtiden redan här. Personalbristen är akut, vilket gör att man tvingas dra ned på antalet vårdplatser och låta patienter få vård på annat håll.
Samtidigt flyr personal på grund av hög arbetsbelastning.
I dag saknas uppemot 70 sjuksköterskor till länets tre sjukhus.
Och värre skulle det vara om man inte hade en stor andel anställda med utländsk bakgrund (med utländsk bakgrund definierar landstinget att medarbetaren antingen är född i annat land eller att båda föräldrarna är från annat land).
Vid en genomgång förra året av landstingets 7 886 anställda hade 1 340 utländsk bakgrund (timanställda ej medräknade). Av dem var 5,5 procent från Norden.
– Vi ser det som värdefull kompetens att man har andra kulturer som bakgrund eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle, säger Solveig Lampe.
Men, poängterar hon, man ser först och främst till kompetensen.
De största yrkesgrupperna med personal med utländsk bakgrund är läkare och inom städ och service.
En del patienter klagar på att det är svårt att förstå vårdpersonal som kommer från andra länder.
Men det resonemanget köpet inte Sven Nordlund, divisionschef för psykiatrin.
– Det förekommer även att patienter inte förstår svenska läkare, säger han.
Men det är också inom de legitimerade yrkena, läkare och sjuksköterskor, som det för utländska medborgare tar längst tid att komma in på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen ställer kraven.
Landstinget tar nu till nya grepp som ett sätt att få bukt med personalkrisen, bland annat ska man snabbutbilda invandrargrupper med vårdbakgrund i svenska.
Sevida Ekip är underläkare, som snart ska börja sin AT-tjänstgöring, på Nyköpings lasarett. Hon kom från Turkiet till Sverige som nioåring och har nu studerat på läkarlinjen.
Hon är uppvuxen i Norrbotten och har ingen anknytning till Nyköping. Men i och med utbildningen och arbetet på lasarettet har hon köpt en lägenhet i Oppeby.