Att det förekommer välorganiserade ligor som kommer till Sverige och stjäl vad man har beställning på hemifrån är en realitet som Sverige fått leva med sedan landet gick med i EU och sedan Schengenavtalet om fri rörlighet infördes.
Polisen jobbar för att lagföra de personer som ingår i nätverk av brottslingar.
– Och inte bara det, vi vill förstås se att så många av brottslingarna som möjligt döms till fängelse och därefter till utvisning med återreseförbud, säger Malin Bentzer som är polisens operativa analytiker i polisregionen öst och som jobbar mot de internationella brottsnätverken.
Här har man tidigare sprungit på ett par bakslag i och med att brottslingar tidigare kunnat utnyttja kryphål i den svenska lagstiftningen, och helt sonika överklagat beslutet om återreseförbud och snabbt varit tillbaka i landet på nytt.
– Nu ser vi en försiktig förändring på det här. Jag tror att vi snart kan se en ljusning på det här problemet.
Förre statsministern Fredrik Reinfeldt har lett Trygghetskommissionen i en utredning för att peka ut både brottslighet och föreslå åtgärder hur man kommer åt internationella stöldligor, men även it-relaterad bedrägeribrottslighet. Bland annat drar han och kommissionen slutsatsen att mellan 30 och 50 procent av allt som gärningsmän kommer över från inbrott, stölder eller rån hamnar utomland. I fråga om stölder av båtar eller bara båtmotorer är siffran betydligt högre - mellan 70 och 90 procent - och samma siffror gäller även stölder av bilar eller stölder ur bilar. Stöld av cyklar uppskattas röra sig om mellan två och 15 procent.
Men man slår också fast att det anmäls 200 000 bedrägerier per år och att så mycket som 60 procent av dem är it-relaterade. Och den andelen ökar.
Reinfeldt menar att polisen måste komma åt de så kallade ankarpersonerna i verksamheten och även ankarplatserna. Det måste helt enkelt till fler och större “riktade insatser mot stöldligornas verksamhet“, menar man från kommissionens sida.
Största problemet just i dag för polisen är alla stölder av båtmotorer och på det här området är Sörmland och Östergötland värre drabbat än exempelvis Jönköping i polisens östra region.
För Eskilstuna och Strängnäs del handlar det om närheten till Mälaren, för Nyköping och Oxelösund om läget mot Östersjön.
– Just när det gäller stölder av båtmotorer så ser vi ett mönster som säger att brottslingarna gärna återkommer ett år efter första stölden, säger Malin Bentzer. Har man en gång blivit utsatt för en stöld så är det mycket stor risk att du blir utsatt igen om ett år.
Enda chansen att helt undkomma problemet är att ta loss motorn efter varje båttur och bära den med sig. Att satsa på en gps-sändare för att skydda motorn är ofta ett krav från försäkringsbolagen men det är ofta verkningslöst eftersom gärningsmännen enkelt monterar bort detta.
När det gäller inbrott i bostäder är det betydligt svårare att skönja ett mönster:
– Tjuvarna slår till betydligt mer randoom när det gäller inbrotten. Samma sak gäller förstås brotten som drabbar byggbranschen. Här handlar det om att slå till mot de platser där det byggs.
Malin Bentzer beskriver hur utstuderade metoder ligorna använder.
– Gärningsmännen söker sina brottsoffer på större köpmarknader, de sitter och väntar på parkeringsplatsen på säg... Ica Maxi... de noterar att en familj kör in och parkerar. De tar registreringsnumret och ställer en SMS-fråga till Transportstyrelsen och får reda på vad ägaren av bilen heter och var hon eller han bor. Men innan de åker dit har det hänt ett flertal gånger att de smyger fram och sticker hål på två av däcken för att få den där extra timmen på sig att göra inbrottet.
– Vi talar om väldigt förslagna kriminella som är organiserade nästan efter militäriskt upplägg.
För några år sedan var det vanligt att ligorna lade beslag på hela bilar eller på exklusiva bildelar.
BMW:s multifunktionsratt var ett eftertraktat mål och samma sak gällde Volvos smarta ljusinsatser.
När det gällde Volvo XC60 så var det hela bilen som stals och det skedde genom att tjuven eller tjuvarna fångade in signalen från nyckeln, kopierade den och kunde komma in i bilarna.
Under flera år i rad - 2016, 2017 och en del av 2018 hade svensk polis anmälningar om rekordmånga stölder.
– Vi kunde räkna med mellan 30 och 40 bildelsstölder under ett enda dygn i Stockholms region när det var som värst. Att jämföra med en eller två anmälningar i förra veckan.
Polisen i Sverige jobbade intensivt för att försöka fånga in ligorna som opererade och lyckades också lagföra flera av medlemmarna.
– I stället är den danska och norska polisen överhopade med den här sortens jobb.
Det som är dubbelt frustrerande är, enligt polisen, att man nästan aldrig lyckas lagföra beställarna, det är i regel bara utföraren som åker dit och döms till fängelsestraff...
– Vi vet att det finns en beställare bakom nästan alla sorters stölder, oavsett om det handlar om smink på H&M eller om det handlar om traktorer av märket John Deere... Men inom polisen har förmågan och uthålligheten att utreda vilka som ligger bakom brotten inte riktigt funnits. Det är komplexa och mycket omfattande utredningar som tar lång tid. Organisationen som gärningsmännen ingår i består av flera aktörer, utförare, möjliggörare. Ofta är det bara utförarna som vi lyckas lagföra.
I dag vet man mer, och nu kan man agera om man exempelvis misstänker att ett köpeavtal sannolikt är förfalskat eller inte.
Sista området handlar om butiksstölder, och även på detta område ser man att stölderna många gånger utförs av ligor som är målinriktade. Det kan vara smink, det kan handla om tandkräm, hårvårdsprodukter eller deodorant.
– Ofta vid dessa brott, tillgrips varor så värdet aldrig går över 1 000 kronor, då räknas det som snatteri, inte stöld. Straffet för detta blir ofta bara böter och gärningsmännen kan erkänna sig skyldiga, släppas på fri fot och fortsätta att stjäla i andra butiker. Detta stöldgods skickas ofta i paket hem till hemlandet.
Malin Bentzer ser att flera beslut fattas som gör att man kanske snart kan komma åt brottslingarna längre upp i organisationen.
– Jag hoppas och tror att vi snart ska kunna samverka mer med de utländska brottslingarnas respektive hemländer, säger hon.
– Vi behöver förbättrat samarbete med Tullverket och att Tullen får mer resurser så att de kan ha förmåga att stoppa och kontrollera fler utgående transporter från Sverige. Tullen arbetar efter smugglingslagen och det innefattar inte stöldgods. Det måste bli så att tullen får möjlighet att börja jobba mot misstänkt stöldgods i större omfattning än i dag.
I takt med att brottsbekämpande myndigheter lär om kriminella gängs nya sätt att arbeta måste de beslutande organen se till att lagar förändras.
– Det kommer ta tid att lyfta fram alla kryphålen, men det måste göras, slutar Malin Bentzer. De måste bort.