Eskilstunaån är ett av Sörmlands större vattendrag.
I Södermanland finns omkring 1 000 sjöar och omkring 25 lite större åar. Dessutom har tre kommuner i Sörmland, Trosa, Oxelösund och Nyköping havskust och under markytan i länet finns grundvatten.
Allt vatten i EU ska ha god status. Det ambitiösa målet antogs i EU:s ramdirektiv år 2000 och länderna har till 2027 på sig att uppnå målet. I Sverige ansvarar länsstyrelserna för att bedöma vattnets kvalitet och föreslå åtgärder, om det behövs.
Sex miljömål är framtagna för vattendragen i Södermanland. De målen är: bara naturlig försurning, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, grundvatten av god kvalitet samt ett rikt djur- och växtliv. I den nyutkomna rapporten "Hur är (miljö)läget" går Länsstyrelsen igenom miljömålen och hur läget ser ut.
Men sedan målen antogs har en faktor tillkommit: klimatförändringar. Det konstaterar Anna Forslund, enhetschef för vattenmiljö och klimat på Länsstyrelsen Södermanland.
– De lägger sig som en osäker filt, som kommer att påverka alla mål. De kommer att påverka återbildandet av grundvatten. Det har vi sett de senaste åren i Sörmland, säger hon.
Bland övriga sex miljömål är några nära att uppfyllas, andra längre bort.
– Det som är svårast att nå övergödningen. Det är det största problemet i länet. Där måste vi jobba mycket mer med åtgärder i lantbruket och med bra dagvattenlösningar, säger Anna Forslund.
Övergödning i sjön Öljaren, mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner.
Övergödning orsakas av bristfälliga avlopp och utsläpp från jordbruken, men också av utsläpp från trafik och kraftverk. Långhalsen, Storsjön, Runnviken och Sörfjärden är några av de övergödda sörmlandssjöarna.
Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund har sedan 1960-talet tagit prover på vattnet och sjöbottnarna, både i östra och västra Sörmland, bland annat i Kilaån, Nyköpingsån och sjöar som Kolsnaren. Jerry Persson är vattenrådgivare och han berättar att det blivit stor skillnad de senaste 50 åren.
– Det är väldigt tydligt när man tittar tillbaka till i början av 1970-talet, när man började bygga reningsverk. På 1950-talet började man installera wc-toaletter i husen och i en del kommuner fanns enklare reningsverk, men det allra mesta gick rätt ut. Man kan tänka sig hur sjöarna såg ut. Vårt förbund bildades 1959 av stadsläkaren i Nyköping, som såg patienterna bli sjuka av åvattnet de badades i, för att det var så mycket bakterier.
Latrin från toaletter är mycket näringsrikt, med kväve och fosfor som lätt tas upp av alger. Alger och andra vattenväxer sprids i sjöarna, som växer igen. Multnande växter blir sediment på botten och sjöarna blir grundare.
Ett problem vattenförbundet uppmärksammar nu är "interngödning".
– Det sker i botten på en sjö. Sediment på botten ligger vanligtvis still, men när botten blir syrefri släpps fosforn i sedimenten upp. Det är inget man haft jättebra koll på tidigare, hur stort problemet med interngödning är, säger Jerry Persson.
Vattenförbundet arbetar tillsammans med länsstyrelsen och lantbrukare för att minska utsläppen från jordbruken. Förr låg gödsel från lantbrukens djur i högar, som läckte näringsämnen, som fosfor, ned i vattendragen. På 1980-talet kom regler om gödselbrunnar, vilket förbättrade läget, men än idag läcker gödsel från åkrar när grödorna skördats, säger Jerry Persson. Men förutom att minska utsläppen finns ett sätt att dämpa symptomen av dem:
– Man tillsätter strukturkalk som gör jorden genomsläpplig, som gör att ytvatten rinner ned i stället för att bli liggande på ytan. Det har gjorts på väldigt stora ytor i Kilaåns avrinningsområde i Jönåker och förra sommaren uppmätte vi de lägsta fosforhaltena någonsin i Kilaån.
I KIlaån mätte man sommaren 2019 upp de lägsta nivåerna av fosfor någonsin.
Anna Forslund på länsstyrelsen tar upp arbetet mot vandringshinder i vattendragen. Vandringshindren utgörs av dammbyggen och dämmen, som hindrar vattnets naturliga flöden. Dels hindrar de fisken från vandring, men stoppar också vattenflödena, vilket är problematiskt för exempelvis olika arter av musslor.
– De är ett problem. Man tänker lätt bara på fiskar, men det är både fisk och många andra små arter som inte kan överleva när inte rörelsen i vattnet finns. I landet är vi i Södermanland först med att gå igenom alla dammar och se till att de regleras bättre. Det är en jättestor satsning, som vi börjat ta tag i.