Meddelarfriheten gäller även de flesta uppgifter som omfattas av sekretess, något som gör att Sverige sticker ut i ett internationellt sammanhang.
Nedan följer en liten guide så att du ska känna dig trygg med vad som gäller.
1. Vad är meddelarfrihet?
Meddelarfriheten är din rättighet att ta kontakt med en journalist, redaktion eller författare och muntligen lämna uppgifter i syfte att de ska publiceras. Den gäller även uppgifter som annars omfattas av sekretess, med några undantag (se längre ner). Meddelarfriheten står inskriven i grundlagen och gäller alla, även privatanställda och arbetslösa, men anställda inom offentligt finansierade verksamheter har ett större skydd mot repressalier.
Meddelarfriheten gäller bara muntliga uppgifter, och innebär alltså ingen automatisk rätt att lämna ut sekretessbelagda handlingar.
2. Vilka risker finns?
Om du är anställd inom offentlig sektor, det vill säga inom kommunen, regionen eller staten, omfattas du av meddelarskyddet i grundlagen. Det innebär ett förbud för din arbetsgivare mot att efterforska och straffa den som lämnat uppgifter till medierna. Skulle arbetsgivaren ändå efterforska källan eller bestraffa den anställda, genom att till exempel omplacera eller säga upp personen, riskerar arbetsgivaren böter eller fängelse i upp till ett år.
Sedan 2017 gäller efterforsknings- och repressalieförbudet även för arbetsgivare inom privat vård, skola och omsorg, samt för kommunala bolag som kommunen äger till mer än 50 procent. Det gäller dock inte för statliga bolag.
3. Får jag vara anonym?
Ja. Journalisten eller redaktionen som tar emot ditt tips har tystnadsplikt enligt lag och riskerar fängelse om hen avslöjar sin källa. Journalistens tystnadsplikt gäller livet ut.
4. Men jag har själv tystnadsplikt i mitt jobb. Vad gäller då?
Det finns ett antal undantag då meddelarfriheten inte gäller. Om du till exempel jobbar inom vård, skola eller socialtjänst är du belagd med så kallad kvalificerad tystnadsplikt som gör att du inte får avslöja känsliga uppgifter om patienter, elever eller andra privatpersoner som du möter i jobbet. Det får däremot berätta om annat som rör ditt arbete för media.
Andra undantag gäller om man gör sig skyldig till brott mot rikets säkerhet eller för uppgifter som har att göra med Sveriges relation med främmande makt.
---
Exempel:
Hjälpte avslöja barnporrmisstänkt polischef
En chef inom polisen misstänktes för barnpornografibrott, men utredningen lades ner utan att man gjort någon husrannsakan. När Aftonbladet begärde ut den nedlagda förundersökningen beslutade Polismyndigheten att belägga hela handlingen med sekretess. Men då reagerade personer som haft med utredningen att göra. Genom att använda sig av meddelarfriheten kunde de hjälpa Aftonbladet att avslöja vad som skett.
Chef fick böta efter fråga om källa
Dagens Nyheter hade fått tips om att biblioteket i Karlstad förde ett särskilt register över låntagare med romsk bakgrund. När reportern konfronterade bibliotekschefen förnekade hon först uppgifterna, och frågade sedan vem som lämnat dem till journalisten. Hovrätten dömde bibliotekschefen för brott mot efterforskningsförbudet. Straffet? Dagsböter om 50 à 500 kronor.
Källskyddet vägde tyngst
I samband med flera bilbränder i Frölunda utanför Göteborg publicerade Expressen en film där personen på filmen hade anonymiserats och inte gick att identifiera. En åklagare som utredde bränderna begärde att få ta del av en oredigerad version av filmen, eftersom han misstänkte att personen på filmen var gärningsmannen. Det argumentet räckte inte för Göteborgs tingsrätt, som avslog åklagarens begäran med hänvisning till att källskyddet, det vill säga allas rätt att lämna uppgifter till medierna anonymt, väger tyngre än det allmännas intresse att beivra också allvarlig brottslighet.
---
Liten ordlista:
Offentlighetsprincipen: Princip med stöd i grundlagen som handlar om att ge allmänheten insyn i offentliga verksamheter.
Allmänna handlingar: Alla handlingar och dokument som upprättats på, inkommit till eller skickats från en myndighet.
Sekretessbelagda uppgifter: Uppgifter i allmänna handlingar som inte får lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen.
Tryckfrihetsförordningen, TF: Grundlag som styr offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar, samt meddelarfrihet och anonymitetsskydd i tryckta medier.
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL: Grundlag som styr meddelarfrihet och anonymitetsskydd för etermedierna, det vill säga radio och tv.
Meddelarfrihet: Rätten för vem som helst att i skydd av anonymitet lämna uppgifter för publicering.
Anskaffarfrihet: Rätten för vem som helst att anskaffa uppgifter i syfte att de ska publiceras.
Efterforskningsförbud: Förbud för arbetsgivare inom offentlig sektor, samt privat vård, skola och omsorg, att efterforska vem som läckt uppgifter till media.
Repressalieförbud: Förbud för arbetsgivare att bestraffa anställda som läckt till medierna.
Källskydd/anonymitetsskydd: Förbud för journalister att avslöja identiteten på den uppgiftslämnare som vill vara anonym.