Vårdplatserna är färre än på många år. Neddragningen började för fyra år sedan när politikerna skulle spara pengar.
Men antalet vårdplatser har blivit färre sedan dess på grund av personalbrist. Överbeläggningar är på länets sjukhus är betydligt högre än genomsnittet i landet.
Få vårdplatser innebär att eftervården efter till exempel operationer blir lidande och tvingas antingen att vänta på operation eller opereras på annat håll i landet.
Inför varje sommar drar länets sjukhus ned på antalet vårdplatser. Verksamheten går ned på sparlåga när personalen ska ha semester.
Och i år har antalet sökande till landstinget till länets sjukhus varit färre än tidigare, enligt divisionschef Hans Svensson.
Därför vill ledningen ta ett nytt grepp om att alla sjuksköterskor inom hela landstinget ska bistå vårdplatsenheten, där eftervården sker, för att kunna hålla öppet så många vårdplatser som möjligt.
– Vi har ett önskemål om att man hjälper och stöttar varandra, säger Hans Svensson.
Han betonar att det inte är ett krav utan ska ske på frivilligt.
Men i det underlag som ledningen tagit fram står det inget om att det ska vara frivilligt utan att det är ett direktiv och att det ska gälla till i första hand årsskiftet.
– Många kan uppleva det som krav, men jag ser att flera (landsting) jobbar så här, säger Hans Svensson.
Är det patientsäkert att låta en sjuksköterska arbeta på en vårdplats som kanske inte jobbat i den verksamheten på över tio år?
– Den sjuksköterska som inte arbetat på en vårdavdelning på väldigt länge kan verka som stöd och resurs, svarar Hans Svensson.
Vårdförbundets Ulla Jordán tror inte alls på det här inte minst det faktum att landstinget tvingar personalen.
– Det rimmar så illa när man säger att man vill vara en attraktiv arbetsgivare. Här pekar man med hela handen, säger hon.
Ulla Jordán undrar hur till exempel medicin- och kirurgklinikerna ska klara sig när personalen jobbar på andra ställen.
Nästa vecka ska arbetsgivaren och facket förhandla om den tilltänkta åtgärden.