Omprövningen gäller samtliga Sveriges 2 100 vattenkraftverk. Bakgrunden är att många av dagens tillstånd beviljades innan Sverige fick en miljöbalk år 1999 och innan EU:s vattendirektiv antogs år 2000. Tanken är att vattenkraften nu ska prövas mot modern miljölagstiftning.
Arbetet är omfattande och det beräknas ta 20 år innan det är klart. För Sörmlands del är tidshorisonten kortare. Vattenkraften i länet ska få sina tillstånd omprövade under 2022 och 2023, enligt den nationella plan som antogs av regeringen i slutet av juni.
– Vi är ett pilotlän. Vattenkraftverken i länet är ganska små. Vad jag har förstått är det en förklaring till att vi kommer så pass tidigt i processen, säger Anna Forslund, chef på Länsstyrelsens enhet för vatten, miljö och klimat.
Exakt vad omprövningarna kommer att resultera i är omöjligt att förutspå. Men produktionen av el från vattenkraft kan komma att minska, till förmån för olika åtgärder som främjar miljön. Bättre vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer lär stå för dörren, menar Anna Forslund.
– Sannolikt kommer det också att handla om miljöförbättrande åtgärder i form av ändrade flöden. Kanske kommer en del vattenkraftverk få villkor i sina tillstånd som innebär att flödena i vattendragen blir mer anpassade efter det naturliga flödet, säger hon.
Inom branschen finns en oro för att processen ska leda till att vattenkraftverk rivs, berättar Jan-Åke Jacobson på Svensk Vattenkraftförening, som organiserar verksamhetsutövare som tillsammans driver 1 900 mindre vattenkraftverk i framför allt södra Sverige.
Den nya lagstiftningen är i och för sig bra på många sätt bra, anser han. För det första har lagstiftaren efter flera år av diskussioner landat i att det just handlar om en omprövning av miljötillstånden och inte en nyprövning. En omprövning är lättare att få igenom, förklarar han.
– För det andra är lagstiftaren tydlig med att undantagen i EU:s vattendirektiv ska utnyttjas. Vår erfarenhet är att myndigheterna tidigare inte har velat snegla på undantagen. Det är bra att det har tydliggjorts.
Men trots att lagstiftningen ser bättre ut än vad många verksamhetsutövare först befarade kvarstår oron. Den kommer inte att lägga sig förrän ett antal fall har passerat mark- och miljödomstolarna, misstänker Jan-Åke Jacobson.
– Det lär bli en del strider i domstolorna. Myndigheterna kommer nog ha en ganska hård utgångspunkt. Det blir väldigt intressant att se hur det går i Sörmland, säger han.
Enligt regeringen är målet att de miljöförbättrande åtgärderna ska kosta max 1,5 terrawattimmar i förlorad elproduktion, vilket motsvarar drygt två procent av de 67 terrawattimmar som Sveriges samtliga vattenkraftverk producerar i dag.
Enligt Anna Forslund innebär det inte att vattenkraftverk kommer att försvinna i en omfattning som motsvarar två procents lägre elproduktion. Det handlar i stället om att en rad åtgärder kommer att genomföras som minskar de vattenmängder som passerar turbinerna, till exempel i form av vandringsvägar.
I samband med att den nationella planen togs fram infördes också en miljöfond, som finansieras av de tio största verksamhetsutövarna inom svensk vattenkraft. Där kan verksamhetsutövare söka medel för att finansiera de åtgärder som omprövningar leder till. Fonden kan stå för upp till 85 procent av kostnaden.