Nu leker gäddorna igen i våtmarken Långsjön utanför Nyköping. Sjön har nyligen återställts till det som populärt brukar kallas en gäddfabrik, men som egentligen är en våtmark.
– Vi provfiskade med SLU (Statens lantbruksuniversitet) och fick upp 300 gäddyngel, säger markägaren Rolf Franzén.
Tidigare var marken utdikad och det 60 fotbollsplaner stora området var igenväxt. Av våtmarkens syntes endast en liten pöl. Idag har landskapet helt förändras. Vassen har slagits bort och in- och utloppet har byggts om. Vattnet svämmar över marken och bildar en vacker sjö när det har regnat.
– Det skulle också kunna kallas för en fågelfabrik, säger Rolf Franzén.
Förra våren kom mängder av fåglar till området. Fågelskådare var entusiastiska.
Rolf har svårt att se nackdelar med det förändrade landskapet, men våtmarken måste hållas efter och det kostar pengar.
– Vi kommer att behöva slå bort vassen varje år, annars kommer den tillbaka, säger han.
Mycket mark i Sverige har torrlagts på samma sätt som Långsjön. Sörmland är ett av Sveriges mest utdikade län, enligt Ingrid Franzén. I dag är hon anställd som miljökonsult på Renall, men tidigare jobbade hon på länsstyrelsen med våtmarkssatsningar.
När våtmarker torrläggs blottläggs torv. Torv är nedbrutet växtmaterial som ansamlats i fuktig miljö. När torven torkar släpper den ut koldioxid. Genom att återskapa våtmarker kan processen vridas tillbaka och marken blir istället en koldioxidfälla.
– Genom att skapa våtmarker kan vi göra en klimatinsats. Det är en ansenlig mängd koldioxid som släpps ut idag, säger Ingrid Franzén.
Våtmarker kan även förhindra översvämningar men också magasinera vatten, vilket gynnar grundvattenbildning.
Anlagda våtmarker fungerar också bra till att rena vattnet på näringsämnen. Genom att placera dem nära sjö, hav, eller ett vattendrag skyddar de mot övergödning, enligt Naturvårdsverket.
I Katrineholm jobbar kommunekolog Linda Aldebert med ett projekt som både ska minska översvämningsrisken för staden och minska övergödningen.
– Det är höga vattenflöden nu och vi har varit genuint oroliga, säger hon.
Stadsnära vid sjön Näsaren är tanken att våtmarken ska ligga.
– För framtiden vill vi klimatsäkra vår tätort, och den smartaste lösningen är naturen själv.
Dagvatten hamnar i våtmarken och minskar risken för översvämning samtidigt som vattnet renas från föroreningar och växtnäring.
– Dagvatten innehåller övergödande ämnen – men även mikroplaster från slitaget av bilars däck, samt oljor och annat spill.
Tre stora diken löper idag från staden ner till sjön.
Våtmarker spelar även en stor roll för den biologiska mångfalden eftersom de tillhör de mest artrika livsmiljöer vi har i Sverige. Det handlar bland annat om groddjur, salamandrar, insekter och växter.
Det största problemen som uppstår när våtmarker ska anläggas, bortsett från kostnader, handlar ofta om att våtmarkerna breder ut sig och blötlägger mark eller skog för lantbrukare.
Bra odlingsbar mark ska inte användas för våtmarker, anser miljökonsult Ingrid Franzén.
– De ska läggas på platser där matjordslagren är slut. Då kanske lantbrukare kan se fördelar istället, säger hon.
Ett våtmarksprojekt i Skara som färdigställdes under det extremt torra 2018 visade prov på det.
– Efter den otroligt torra sommaren berättar lantbrukarna att det var första året de inte hade problem med grundvattnet.