Ute på Elin Beckmans åker syns spår av vilt. Här har de förstört delar av vallen genom att trampa och ligga ned gräset.
Den 6 juli kom Statistiska centralbyrån, SCB, med en ny rapport där de konstaterar att antalet viltskador på jordbruksskörden fördubblats på sex år. Enligt rapporten förstördes 88 000 ton spannmål av vilt 2014 – förra året låg siffran på 165 000 ton. Nationellt sett är drygt hälften av lantbrukarna drabbade. I Sörmland uppger 70 procent att de sett skördeförluster på grund av viltskador.
En av dem är Elin Beckman som tillsammans med maken driver gården Berga i Husby-Oppunda i Bettna. Hon tog över gården efter sina föräldrar 2013 och familjen har haft gården sedan 1936. Elin Beckman är den fjärde generationen. Under årens lopp har det bedrivits olika typer av produktion på gården. Idag har Elin Beckman och maken dikor och får.
– Det är klart att det är bekymmersamt – det är väldigt kostsamt för vårt företag, säger Elin Beckman.
2017 började Elin Beckman att mäta skadorna viltet gjorde på skördarna genom så kallade "referensrutor". Det innebär att man inhägnar en del av åkern, så att djur inte kommer åt den. Sedan jämför man skörden i referensrutan med den på oskyddade delar av åkern. Innan Elin Beckman gjorde mätningen uppskattade hon en förlust på 10 till 15 procent av skörden. Den faktiska förlusten visade sig vara 30 procent. Året därpå, 2018, var förlusten 70 procent på vissa av hennes åkrar.
– Det eskalerar snabbt. Jag tror inte att folk förstår hur utbrett problemet är – inte ens lantbrukare som inte drabbas förstår. På vissa håll har man inga skador alls men på andra ställen är bortfallet 100 procent, säger Elin Beckman som sitter i styrelsen för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, i Södermanland.
Utvecklingen oroar Elin Beckman. Hon är rädd för att den yngre generationen inte ska våga ge sig in i lantbruket.
– Om vi vill ha en inhemsk matproduktion i Sverige måste det hända något. Ingen vill driva lantbruk utan lönsamhet.
"Så här kan viltskador se ut. Jag vet inte om det är viltsvin eller hjort som varit här", säger Elin Beckman när vi går på en av hennes åkrar.
Elin Beckman bekymrar sig över det svenska lantbrukets framtid. "Ingen vill bedriva lantbruk utan lönsamhet", säger hon.
I Sörmland är det framför allt vildsvin och dovhjort som orsakar skador genom att trampa ned och beta grödorna. Vildsvin kan också böka också upp stenar ur jorden som kan fastna i skördemaskiner. Det leda till skador som kostar 50 000 till 100 000 kronor att reparera enligt Elin Beckman som själv bedriver jakten på sin egen mark.
Johan Lagerholm är ordförande för LRF Södermanland. Han berättar att LRF länge arbetat med att komma till bukt med problemet och att många medlemmar är uppgivna över situationen. Ett sätt för lantbrukare att skydda sig mot skador säger han är att inhägna sina odlingar. Men det är dyrt och påverkar landskapsbilden.
– Det måste jagas mer – frågan är bara hur, säger han.
Enligt LRF Södermanland är det vanligt att lantbrukare arrenderar, eller hyr mark, i Sörmland. Ett problem är att det då kan vara svårt att skydda skörden eftersom man inte får bedriva skyddsjakt utan ett särskilt avtal med markägaren. Sådana avtal är ovanliga i regionen enligt Johan Lagerholm. Det kan vara en orsak till att lantbrukarna här upplever problemen i högre grad än på andra håll i landet.
På Berga funderar de ständigt över hur de kan öka lönsamheten, kanske behöver de hitta en ny nisch, kanske borde en av dem arbeta på annat håll – men det vill de inte egentligen.
– Man får göra förändringar för den egna lönsamhetens skull men det ska inte behöva komma dit – man ska kunna bruka marken, säger Elin Beckman.