Älg på vift mellan Vagnhärad och Trosa. Tvärtemot den övriga utvecklingen så ökade antalet älgolyckor. Från 201 under 2019 till 227 under 2020.
– Det är såklart positivt att det går ner, men man kanske inte ska dra för stora växlar av det. Det kan bero på så många saker, säger Mikael Alm som är projektledare inom Trafikverket region Öst.
Statistiken mellan 2014-2019 var dyster. Antalet viltolyckor i länet ökade för varje år, från 2 422 anmälda olyckor 2014, till 3 783 under 2019.
Men 2020 gick siffran ner till 3 439 anmälningar, en minskning med närmare nio procent. Det visar statistik från Nationella viltolycksrådet som är ett nationellt samarbetsorgan där bland annat Polismyndigheten, Trafikverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna ingår.
Trendbrottet har en tänkbar förklaring.
– Det finns inte mindre vilt, vi tror inte att bilister är mindre benägna att anmäla eller att de undviker olyckorna på andra sätt. Vi tror att det beror på att det är mindre trafik på vägarna på grund av pandemin, säger Jan Olevall, länsansvarig polis inom Nationella viltolycksrådet.
Orsaken till att olyckorna tidigare har ökat beror dels på att viltstammarna blir större samtidigt som trafikanter har blivit bättre på att anmäla olyckorna, berättar Jan Olevall.
Den positiva utvecklingen under 2020 ser likadan ut i hela polisregion Öst, där också Östergötland och Jönköpings län ingår.
Tre olika sorters vilt sticker ut i olycksstatistiken för Sörmland.
– Rådjur är den absolut största delen, sedan kommer vildsvin som nummer två och dovhjort som nummer tre, säger Jan Olevall.
En del ovanligare djur drabbas också: Tre lodjur, ett mufflonfår och en örn anmäldes påkörda i länet förra året.
Som de röda partierna på kartan visar är vissa vägsträckor särskilt drabbade när det gäller viltolyckor. Jan Olevall nämner framförallt de större vägarna runt Eskilstuna, riksväg 55 norr om Strängnäs, riksväg 53 direkt norr om Nyköping och Ådarakan på länsväg 218 mellan Vagnhärad och Trosa.
– Generellt kan man säga att det handlar om det stora riksvägarna. Och ju närmare tätorterna man kommer desto mer ökar viltolyckorna.
Hur jobbar då Trafikverket vidare med att förbättra säkerheten kring vilt på väg? Projektledare Mikael Alm tror inte att några större projekt blir färdiga i år, däremot fortsätter arbetet inom Nationella viltolycksrådet med att utveckla nya kartor. Syftet är att få en bättre överblick på specifika sträckor och kartorna utgör sedan underlag för det fortsatta arbetet.
– Tanken är att vi ska sätta oss ner med flera olika aktörer, se över de mest olycksdrabbade sträckorna och vad vi kan göra där. Kartorna finns men pandemin har kommit emellan, säger Mikael Alm och fortsätter:
– Kartorna innehåller statistik över de senaste fem årens olyckor, och olycksplatserna förändras inte så mycket. Vägsträckorna är ju inte lika farliga överallt utan det handlar mer om specifika platser. Jag tror också att man kan komma en bit på vägen med ganska enkla åtgärder som inte behöver kosta så mycket pengar.
Vad kan det tänkas handla om?
– Det skulle kunna exempelvis kunna vara att vi kommunicerar med lantbrukare när de sätter sina grödor, och framåt hösten när det drar till sig vilt så kan vi förstärka skyltning under den tiden.
För polisens del handlar arbetet mycket om att försöka förändra trafikanternas beteende.
– Majoriteten av viltolyckorna sker i skymning och gryning när djuren söker mat, då måste förarna ta ner farten. Vi skulle komma väldigt långt om det rådet följs, säger Jan Olevall.