Till Miljömålsdagarna i maj släpps den reviderade rapporten "Hur är miljöläget?". Endast ett av de 16 miljömålen kommer att nås till 2020, enligt rapporten.
Allvarligast är att målet om att Sörmland ska ha ett rikt växt- och djurliv inte uppnås, anser Hilde Nystad, miljöövervakningssamordnare på Länsstyrelsen i Södermanland. Det oroar henne eftersom den biologiska mångfalden måste bevaras för att stå emot effekterna av klimatförändringarna, bland annat.
– Vi tappar arter hela tiden, säger hon.
Allt fler djur, insekter och växter försvinner i Sörmland. Målet är att länet ska använda skog och jordbruk så att alla djur, mikroorganismer och växter som finns där kan leva kvar. Så ser det inte ut idag.
– Det är verkligen inte bra. Vi behöver den biologiska mångfalden för att kunna buffra ut effekten av klimatförändringarna.
När klimatet blir varmare får vissa arter problem. Alla arter har en funktion i miljön och det är viktigt att det finns ett överflöd av de arter som har liknande funktioner, så som pollinatörer. Bin och humlor är kända pollinatörer och ungefär 75 procent av all mat som vi äter gynnas av besök från pollinerande insekter.
När människan breder ut sig och bygger ut städer och infrastruktur så försvinner viktig mark för växt- och djurliv.
– De har inte lika stor plats att leva på och de platser de lever på blir alltmer fragmenterad.
Djur och växter har svårare att hitta varandra förklarar Hilde Nystad när hon förenklar resonemanget. För att minska uppdelningen är det bättre att göra ett stort naturreservat istället för flera små, som exempel.
– Konflikten hamnar i att vi blir allt fler och växt- och djurlivet ska också kunna finnas.
Länsstyrelsen jobbar med en plan för grön infrastruktur som bland annat ska svara på frågan "Hur får vi plats för det gröna?".
– Det är ett gigantiskt arbete som tagits fram för att visa vad vi kan göra.
Endast ett av sexton miljömål för Sörmland får godkänt. Förutom bekymret med den biologiska mångfalden är övergödningen av Sörmlands vatten ett stort problem, och ett av de mål som inte är uppfyllda. Av de mål som skulle vara uppnådda 2020 är det enda som får grönt ljus "skyddande ozonskikt", vilket ju är en global fråga.
Men trots missade mål är inte allt nattsvart. I maj kommer den nya rapporten, och redan nu kan Hilde Nystad avslöja att vad gäller målet "myllrande våtmarker" syns en förbättring.
Regeringen har satsat resurser för att anlägga våtmarker.
Sankmarker är långsamma system och är känsliga för körskador från motorfordon.
– Anledningen till den positiva förändringen är att det anläggs fler våtmarker och de som finns skyddas.
Ett exempel är den relativt nya våtmarken Långsjön utanför Nyköping. Där gick flera intressenter in och samverkade så som länsstyrelsen, sportfiskarna, SSAB och markägare i området.
– Det är ett fantastiskt exempel där alla går ihop för att det ska bli bra både för fisk, fåglar och rekreation.
I Eskilstuna ligger Ekeby våtmark som är Sveriges största anlagda våtmark. Ny forskning från Uppsala universitet visar att våtmarker kan spela en viktig roll vid rening av läkemedelsrester.
I Katrineholm görs en våtmarkssatsning vid sjön Näsnaren som ska gynna klimat, fågelliv och dessutom bli ett friluftsområde för boende i området.