– Sammantaget är arbetet med att förebygga självmord otillräckligt i Sörmland, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.
Varje år dör omkring 1 500 personer i självmord. Men en kartläggning som Suicide Zero gjort och som tidningen kompletterat visar att bara två av Sörmlands nio kommuner har en övergripande handlingsplan för hur självmord ska förebyggas. Det är en siffra som Rickard Bracken inte är nöjd med.
– Länge har självmord setts som en sjukvårdsfråga, men det är det inte. Det är en bred samhällsfråga där kommunerna har en otroligt viktig roll att spela. Det är frågor som inte bara rör insatser i skolan och i äldreomsorgen, utan också hur man utformar den fysiska miljön, exempelvis bygger skydd vid broar. Det är också viktigt att ha rutiner så att man vet hur man ska agera när en människa tar sitt liv. Detta eftersom det påverkar många människor, säger han.
Trosa och Vingåkers kommun är de enda i Sörmland som har en strategiplan för suicidprevention. Vingåkers handlingsplan innehåller exempel på åtgärder, bland annat att främja psykisk hälsa, öka sysselsättningsgraden och ge personal inom kommunen kunskap om psykisk ohälsa.
Trosas handlingsplan är något mer omfattande och innehåller statistik för antalet självmord, vad psykisk ohälsa är och hur de olika kommunala verksamheterna ska arbeta med frågan. Några exempel är att elever ska utbildas inom psykisk hälsa och att socialtjänsten ska finnas till för de medborgare som befinner sig i en utsatt eller annan svår situation.
Enligt Rickard Bracken är det politikerna som bör bestämma sig för att implementera en handlingsplan i sin kommun.
– Då krävs det också att man avsätter resurser för arbetet. Det är först då man kan arbeta med de här frågorna på riktigt. 2008 införde regeringen en nollvision kring självmord, men antalet ligger fortfarande kvar på samma nivå. Ska man leva upp till nollvisionen måste kommunerna hänga med.
Vilka samhällsfaktorer är orsaken bakom självmord?
– Dels är det en bekymmersam utveckling att de socioekonomiska skillnaderna ökar. Dels vittnar många om en ökad stress och press i skolan. Men vi har också en utveckling där vi har relativt många sjukskrivningar på grund av utmattning.
Men att stävja självmordsutvecklingen handlar inte bara om sjukvårdens eller kommunernas arbete. Det finns även flera tips om hur allmänheten kan hjälpa till. Rickard Bracken anser att medmänniskor kan göra stor skillnad.
– Självmord kan ses som en kris i livet där man inte ser några andra utvägar. Samhället behöver visa att det finns vägar bort från det tänket. Man ska vara närvarande i samtalet med någon som mår dåligt, ställa öppna frågor och bekräfta att personen är viktig. Det är också viktigt att inte släppa taget om en person som inte mår bra, säger Rickard Bracken.
Katrineholm är en av de kommuner som inte har någon handlingsplan. Anneli Hedberg (S), ordförande i folkhälsoutskottet, är osäker på om en sådan kommer att inrättas.
– För några år sedan svarade vi på en motion om varför vi inte hade någon. Svaret vi gav då var att vi inväntade en plan från Region Sörmland. Men jag är osäker på om vi använder oss av den eller om den överhuvudtaget är klar, säger hon.