Eleonora Rosenberg flyttade från Stockholm till Stallarholmen för att både familjen och tomaterna skulle få plats. "Det är en helt annan frihet här ute," säger hon.
Eleonora Rosenberg krafsar snabbt bort ett litet ogräs innan hon visar upp en omogen chilifrukt.
– Det finns otroligt många olika sorters ogräs, är inte det underbart?
Eleonora skrattar och slänger bort ogräset. Det blir mycket att rensa, för odlingen har tagit över nästan hela tomten. Eleonora berättar stolt att hon planterat hela 195 olika tomatsorter i år.
Det började med att Eleonora fick en tomatplanta i present av en kompis. Nu frodas ett halvt jordbruk på tomten i Stallarholmen. Bredvid tomaterna växer 40 olika sorter paprika, 30 olika varianter av chili, 13 vitlökssorter – och lite majs, gurka och ärtor för säkerhets skull. För bara två år sedan bodde familjen i Stockholm, men Eleonora och hennes tomater växte snabbt ur lägenheten i stan.
– Det gick ju helt överstyr på balkongen, så då var det bara till att flytta. Och odlingen blir ju inte mindre, säger hon.
Men det är inte bara vanliga cocktailtomater Eleonora odlar i sin trädgård. Där växer tomater i alla tänkbara färger och former. Eleonora är särskilt intresserad av ovanliga sorter som Borona dwarf, Evil olive, och Dancing with smurfs.
En klase Sibirische appeltomaat från förra årets skörd. Den här varianten är lagringsbar, och kan hålla i upp till ett år. Fast då finns risken att den blir lite besk.
På Instagram driver Eleonora kontot @Leosodling. Där kan hon dela med sig av både framsteg och motgångar, men också träffa andra med ett intresse för grönt.
– Jag har träffat alla mina vänner här ute genom odlingen. Man ska aldrig vara rädd för att flytta eller prova något nytt, för det finns alltid vänner att hitta. Och odlingsvärlden är så himla stor – du kommer definitivt hitta någon.
Det är också genom kompisarna online som Eleonora hittar alla nya spännande tomatsorter hon vill prova. De andra tomatentusiasterna kommer från hela världen, och byter gärna fröer med Eleonora, vars egen samling inte är blygsam. Men ju fler sorter man vill odla, desto påhittigare behöver man bli när det gäller att ta tillvara skörden.
– Stek, fritera, konservera, torka, gör sylt, marmelad, frys in. Gör grytor, köttfärssås, ät dem i sallad, som snacks, på smörgåsar. Vi äter inte något annat i fyra månader. Sedan säger barnen att de inte vill se en tomat fram till nästa sommar!
Döttrarna Adéle, 10 år, och Olivia, 4 år, är lyckligtvis förtjusta i grönsaker båda två.
Eleonora planerar redan inför nästa års odling.
– Jag skulle vilja ha mer variation. Men det säger jag varje år. Det är svårt att prioritera bort tomaterna, de ligger för nära hjärtat. Jag kommer nog aldrig ha mindre än 150 sorter igen. Blommor är ju vackra, men jag skiter i dem, egentligen.
Det här är en av 40 olika sorters chili som Eleonora odlar. Den här varianten är inte särskilt stark.
Som med allt annat i livet har odlingen sina upp- och nedgångar. Eleonora oroar sig för att plantorna ska få sjukdomar eller bli angripna av skadedjur. De spanska mördarsniglarna äter allt i sin väg, och Eleonora minns hur potatismöglet tog en hel skörd på balkongen. Men än så länge är allt i sin ordning i trädgårdslandet, och om bara ett par korta veckor blir det dags för skörd igen.
– Att skörda och visa upp, smaka och dela med sig till andra, det är det härligaste. Glädjen man får av andra är oslagbar, och jag önskar alla kunde få den uppmärksamheten.
För att tomatfröna ska hållas i gott skick längre jäser Eleonora dem innan de packas upp och skickas till andra tomatintresserade över hela världen.
Gräsmattan krymper sig mindre och mindre undan Eleonoras expanderande odling. På husets framsida experimenteras det med fruktträd också – Eleonora har planterat ett enda träd som kan producera hela fem olika sorters äpplen. Det finns tydligen ingen gräns för vad hon kan få att växa i sin trädgård.
– Alla kan, tro mig. Jag dödade varenda växt innan jag hittade till grönsaker. Och nu är jag fast.