Den nya apparaten som Carl och Julia Lindeborg snart ska få hem till gården ger inte bara nollutsläpp. Den tar dessutom upp koldioxid ur atmosfären och bildar en kolsänka på gården.
– Vi som mänsklighet måste hitta nya sätt att producera värme och energi, säger Carl Lindeborg.
– Det bästa är om vi kan få tillbaka växthusgaser från atmosfären ner i jorden. Det finns flera tekniker, men det här är ett sätt.
Den nya pannan ska producera värme på gården. Men den fungerar på ett lite annorlunda sätt. Det kallas pyrolys och handlar om upphettning i syrefattig miljö. Vanligtvis bildas koldioxid när ved, flis eller pellets eldas upp. Den koldioxid som träden sög upp medan de växte släpps ut igen när virket eldas upp. Men när det inte finns något syre med i bilden bildas mindre koldioxid och ungefär hälften blir i stället biokol som kan grävas ner i jorden. På så sätt bidrar förbränningen i slutändan till negativa utsläpp. Eller, bildligt talat, att koldioxid sugs ur atmosfären och läggs ner i marken.
Förhoppningen är dessutom att biokolen ska kunna förbättra jorden och ge bättre skördar. Men här saknas forskning, förklarar Carl Lindeborg.
– Det finns indikationer på att om den används rätt kan den ha positiv effekt på jorden och odlingen. Det är det som är spännande. Biokolen har många användningsområden och ett är jordförbättring. Vi vill skapa testodlingar, där vi odlar med och utan biokol och ser om det blir någon skillnad på skördarna.
Naturvårdsverket och länsstyrelsen ser också pyrolysen som en möjlig framtidsteknik och bidrar med 700 000 kronor till projektet.
– De binder kol i marken i det här projektet, det blir som en kolsänka. Det är mer än att bara minska sina utsläpp, säger Emelie Österqvist, handläggare på länsstyrelsen i Sörmland.
När pengar för klimatåtgärder delas ut bedöms de utifrån hur stora minskningar av växthusgasutsläpp de ger per investerad krona. Många ansökningar får avslag, enligt Emelie Österqvist, ofta för att de inte når tillräcklig klimatnytta. De projekt som får bidrag brukar ligga kring ett kilo minskade utsläpp av växthusgaser (räknat i koldioxid) per investerad krona.
Att som Stigtomtaprojketet bidra till negativa utsläpp ger ännu större klimatnytta än att bara strypa utsläppen.
Det är fortfarande mycket som ska göras innan maskinen som beställs från Tyskland kan tas i drift. Planen är att den ska vara i gång nästa höst.
– Det är väldigt många frågor som dyker upp vartefter. Och det är mycket som vi måste sätta oss in i, allt från hur lagret av biomassa ska se ut till dimensioneringen. Men det känns som om allt ska kunna gå enligt tidsplanen, säger Carl Lindeborg.
Han är övertygad om att det kommer behövas mycket mer för att vi ska kunna begränsa effekterna av klimatförändringarna.
– Det går ju väldigt mycket åt fel håll när man tittar på de klimatförändringar som redan har kommit och de som kommer att komma.